Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VIRRVARR vir3var2, n.; best. -et; pl. -en.
Ordformer
(virrvar 1836 osv. virrvarr (w-, -w-) 1804 osv.)
Etymologi
[jfr d., nor. virvar; av t. wirrwarr, reduplikationsbildning (med sekundärt avljud) till stammen i wirren (se VIRRIG); med avs. på bildningssättet jfr FICKFACK, KRIMSKRAMS, MISCHMASCH, SLIDDERSLADDER m. fl.]
om (ngt som präglas av) tillstånd av oreda l. oordning l. förvirring l. kaos; tumult. Ett virrvarr af falska toner, utan samband och uttryck. Rademine Knigge 3: 75 (1804). Huru oändligt mycket svårare är det ej .. att i detta wirrwarr af miszledande uppgifter bringa ordning och sammanhang. SKN 1843, s. 249. En fredlig lösning af det i Orienten rådande virrvarret. GHT 1895, s. 266, s. 2. Förkolnade stubbar, grenar och kullfallna trän, allt i ett enda virrvarr. Ymer 1939, s. 210. Ett virrvarr av sladdar och hörlurar, kaffekoppar och bullar. Tunström Julorat. 103 (1983). Låt oss kort analysera det virrvarr av ogenomtänkta och osammanhängande synpunkter som försvarsministern för fram. SDS 2/6 1992, s. A2.

 

Spalt V 1338 band 37, 2017

Webbansvarig