Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VIRRA vir3a2, r.; best. -n; pl. -or.
Etymologi
[av knoparmoj virra, ombildning av VISKA, sbst. (jfr syster: syrra) (Bergman Slang 73 (1964))]
i sotarnas ä. yrkesspr., beteckning på sotviska; jfr VISKA, sbst. slutet. Sotarens viktigaste arbetsredskap utgöras av en skrapa, som kallas ”raffel” och en viska, som kallas ”kreis” eller ”virra”. SDS 19/3 1933, s. 13. Sedan .. (sotaren) skrapat själva valvet rent så går han upp i valvet och med hjälp av virrorna borstar han också detta rent. KampEld. 2: 394 (1952).

 

Spalt V 1336 band 37, 2017

Webbansvarig