Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VIRA, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(vira (w-) 1751–1917. wihre 1753)
Etymologi
[jfr sv. dial. vira, äv. vire, vidja (av pil); möjl. samhörigt med VIDE, sbst.1, l. VIDJA]
(†) benämning på vissa arter av släktet Salix Lin.; särsk. i uttr. tysk vira, om S. purpurea Lin., rödvide; äv. om vidja. Tyska Wiran wäxer .. wildt på många ställen i Skåne. Linné Sk. 252 (1751). Hvitpilen (Salix alba) användes till ”viror” och som ”bakeris” vid bakningen i hemmen. SvNat. 1917, s. 150. — jfr BÄCK-, PURPUR-, RÖD-VIRA.

 

Spalt V 1321 band 37, 2017

Webbansvarig