Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VILLERSTÅL, n.; best. -et.
Ordformer
(äv. w-)
Etymologi
[av ä. t. willerstahl, biform till wildstahl, ssg av wild (se VILD, adj.1) o. stahl (se STÅL, sbst.1)]
(†) om visst slags hårdare (starkt kolhaltigt) råstål (i sht använt för dragskivor vid tillverkning av metalltråd); jfr VILD, adj.1 3. Det Tyska wid trådragerierne bekanta och oumbärliga, så kallade willerstålet, kan ej tilwerkas annorlunda än uti ganska små smältningar. Rinman Jernförädl. 46 (1772). Vildt stål eller Willerstål, hvilket är ett medelting mellan hvitt tackjern och stål. JernkA 1849, s. 328. Schulthess (1885).

 

Spalt V 1113 band 37, 2017

Webbansvarig