Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VIL, adj.1 -are.
Ordformer
(äv. hv-, hw-, -ij-, -hl)
Etymologi
[fsv. hvil; jfr fd. hvil; till VILA, v.1]
(†) utvilad; äv. om ngt sakligt: vilsam l. rofylld, äv.: lugn l. trygg. När Sölfköparen kommer vtt, skal han då finne ther hwijle Klippere för sigh. G1R 14: 388 (1542). På sidstonne .. funno the vthi Italien en hwijl och säker ort. Schroderus JMCr. 240 (1620). Emedhan Professorerne .. till hwijlare lägenhether omsidher, ödmiukel: sökia att blifwa hulpne. BraheBrevväxl. 1: 111 (1665). Dygn .. på hwilka jag fått känna hwad det är at wara till kropp och sinne hwil. VDAkt. 1783, nr 307. Nu ska du sofva, så att du är hvil i morgon, gossen. Sjödin Undret 34 (1910).

 

Spalt V 1014 band 37, 2017

Webbansvarig