Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VIGGA, v.1 -ade.
Ordformer
(äv. w-; -a 17641914. -ia 16401700)
Etymologi
[till VIGG, sbst.2]
(†)
1) (†) motsv. VIGG, sbst.2 1: slå in en kil (se KIL, sbst.2 II 1) i (ngt); anträffat bl. i ordböcker; jfr BLÄGDA, v. Linc. V 4 a (1640). Ekblad 77 (1764).
2) (†) motsv. VIGG, sbst.2 4: blixtra (se d. o. 1); äv. bildl. (jfr BLIXTRA 2). Denna olyckliga dag .. då himlarna skola ramla, stjernorna dränkas i afgrunder, och tordönets sista viggande knallar gifva teckn til den allmänna förstörelsen. Lybecker Young 165 (1795). Blixtarna föllo så tätt, att man icke han skilja mellan dem. Det viggade i öster, i söder och i vester, och det dånade och brakade i luften. Dagen 28/7 1897, s. 4. Allt tätare vigga strålar från det gamla lysande år man samlats att fira. Bellander Bild. 73 (1914).

 

Spalt V 973 band 37, 2017

Webbansvarig