Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VENDISK vän4disk, adj.
Ordformer
(vendisk (w-, -ä-) 1524 osv. wendesk (wæ-) 1524c. 1540. wenndische c. 1540)
Etymologi
[fsv. vendisker; jfr fd. wendisk (d. vendisk), mlt. wendisch, mnl. wendisc, t. wendisch; jfr äv. fvn. vindverskr; till VEND]
som härrör från l. hör till l. har avseende på vender l. deras kultur l. språk. G1R 1: 237 (1524). (År 995) bleff Saxen aff Pästilentie och thet Wändiske Krijghet häfftigt plågat. Schroderus Os. 2: 558 (1635). At åtskilliga städers namn, såsom Stargardt, Leipzig, Düben m. m. äro af Vendiskt ursprung, ehuru mer eller mindre förändrade. Ihre Föret. XIX (1779). Under merovingernas svaghetstid hade vendiska horder .. på flere ställen trängt ännu längre västerut, in i nuvarande mellersta Tyskland. Grimberg VärldH 5: 354 (1931). Orsaken till att den vendiska keramiken kom att dominera från början var, att dess kvalitet var högre än den inhemska keramikens. Kulturen 1963, s. 50. — särsk. byggn. i uttr. vendiskt förband, om typ av (munk)förband; jfr FÖRBAND 2 a. AntT XV. 1: 27 (1896). Västtornet (på Västerås domkyrka) stöter stumt mot kyrkans västra gavel och är uppfört i vendiskt förband – i motsats mot kyrkans alla övriga delar. Fornv. 1919, s. 185.
Avledn.: VENDISKA, r. l. f. om vendernas språk; särsk. (o. i fråga om nutida förh. bl.) om sorbiska. Landsm. 1: 492 (1880). I Burg förrättas alltjämt varje söndag gudstjänst på vendiska. Beskow Eur. 33 (1937).

 

Spalt V 695 band 37, 2017

Webbansvarig