Publicerad 2011   Lämna synpunkter
UNDRE un4dre, adj. komp.; superl. (ss. adj. o. adv.) UNDERST un4derst.
Ordformer
(förr äv. v-; undra, komp. 17381964. undre, komp. 1667 osv. unders, superl. 17081894. underst, superl. 1640 osv. undres, superl. 1645)
Etymologi
[jfr d. undre, t. untere; bildat ss. komparativ till UNDER, prep. o. adv.]
I. ss. adj.; i best. anv. äv. utan föregående best. art.
1) motsv. UNDER, prep. o. adv. I 1, i fråga om (uttryckligen angiven l. bl. antydd) jämförelse mellan föremål l. delar som ligger l. befinner sig mer l. mindre lodrätt över o. under varandra: som har sitt läge l. befinner sig under l. nedanför ngt annat. Vill du ha den undre eller övre halvan? Tag fram den understa tallriken. Kan du läsa den understa raden? Linc. Nn 5 c (1640). Undra delen af ett ansigte. Rig 1945, s. 13 (1775). Den som har sitt understa kort högre, än banqueuren, får af honom lika med utsatsen. HbiblSällsk. 1: 341 (1839). Det undra, mergel-haltiga, tunnskifviga kalk-lagret är af den deröfver liggande hårda kalkstenen rubbadt ur sitt horisontala läge. Bergman Gotl-Skildr. 328 (1882). Den undra siffran (nämnaren). Bergenson Mus. 47 (1903). Hon flyttade västerut .. och hyrde undra botten i ett tvåvånings trähus. Oterdahl Skram 323 (1919). Övre kärlet kan hindra åtkomlighet i det undre. RådRön 1997, nr 6–7, s. 23. — särsk.
a) i uttr. undre värld(en), om område o. d. som ligger under jord, förr särsk. om dödsriket; äv. (o. i sht) bildl., särsk. i uttr. den undre världen (se VÄRLD). Pfeiffer (1837; mytol.). När riksdagens högtidliga öppnande väl är över blir det fritt .. att borra en rad hål genom bron långt ned i Stockholms undre värld. DN 18/9 2007, s. A12.
b) (†) motsv. UNDER, prep. o. adv. I 1 g, i fråga om jämförelse mellan olika geografiska områden, liktydigt med: sydligaste. At then ort, hwarest wårt skepp för anckar låg, war mitt vti en linia, som drogs ifrå then vndersta delen af öhn Magdagoscar, och then wästra nedrigste kusten af nya Holland. Humbla Landcr. 399 (1740). I den medlersta och understa delen af Italien. Gjörwell o. Bergklint Sam. 189 (1775).
2) (utan direkt jämförelse) om sida hos ngt som har över- o. undersida, liktydigt med: riktad l. vänd neråt; särsk. i uttr. (den) undre (förr äv. understa) sidan, på undersidan; motsatt: övre. Läs etiketten på den undre sidan av förpackningen. På understa sijdan af Nessleblad. Lindestolpe Färg. 33 (1720). När .. (kolen) glödga, uppvändes färskjernet helt och hållet, så att dess undra sida kommer upp. Åkerman Stångj. 82 (1839). Vid skidåkningen begagnade man sig af tvenne långa, på undre sidan glatta träskalmar, som bundos under fötterna. LbFolksk. 89 (1890).
3) motsv. UNDER, prep. o. adv. I 1 f, betecknande den gräns för ngts utsträckning o. d. som ligger längre bort från utsträckningens osv. början l. betecknande en minimigräns: lägre, nedre; äv. bildl. Undre tongränsen (vid kvalitativ hörselprövning) undersökes med låga stämgafflar, som slås an och bakifrån närmas till pat(ienten)s öra. LbKir. 2: 117 (1922). Undre sträckgräns .. (dvs.) lägsta värde på sträckgräns vid material med sträckgränsområde. TNCPubl. 68: 150 (1977). I dag anger vissa landsting ett BMI på 40 som undre gräns (för fetmaoperation). Sydsv. 23/8 2007, s. A12.
4) motsv. UNDER, prep. o. adv. I 3, om klädesplagg o. d.: som befinner sig under l. innanför ett annat. Den undre tröjan var alldeles våt av svett. Kanten på den understa t-shirten skall synas i urringningen. Öfra beklädnad .. och undra. Castrén Res. 2: 276 (1847). Nu för tiden, då sådan omsorg nedlägges äfven på fruntimmerstoalettens undre plagg, är äfven en underkjol af siden alldeles nödvändig. PT 1906, nr 272, s. 3.
5) (numera bl. tillf.) i oeg. l. bildl. anv. av 1 l. motsv. UNDER, prep. o. adv. I 1 f, om rang o. dyl. l. om läroanstalt l. del av organisation o. d.: lägre. De tävlar i den undre klassen. (Vid omröstning) så intagas rösterna, begynnandes af then, som tå understa rumet hafwer. KOF II. 1: 384 (1659). Sedan iagh mina Studier så i vndre Scholan som vthi Gymnasio och widh Academien .. öfwadt hade, så öfwergaff iagh them aldeles. Willman Resa 185 (1667). Som min skiönaste Fröken har nådigast föruntt mig den nåden att bliwa des understa tienare i wärden (osv.). Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 13 (1689).
II. ss. adv. (i superl.): längst ner l. under allt annat l. alla andra; motsatt: överst; äv. oeg. l. bildl. (jfr I 5), förr särsk.: längst bort från den förnämsta platsen. Boken ligger underst. Underst i högen hittar du den. Fast han .. sutte undres vidh endan. HT 1895, s. 432 (1645). Eders Kongl. Maij:t har .. wågat sig allerinnerst och underst neder några hundrade Famnar diupt (i gruvan). UHiärne Berghl. 433 (1687). At Cablar nedskjutes, de svåraste öfverst och de svagaste underst. FSjöbohm Sjöm. 42 (1787). Det var ett knyte av människor, där de som lågo underst icke hade det för angenämt. Siwertz JoDr. 171 (1928). Underst pyr revolt och uppror. Ruin SjunknH 72 (1956). — särsk. (†) förstärkande, i fråga om skeende o. d. tidigt på dagen: ytterst, mycket; i sht i uttr. underst bittida, mycket tidigt (på morgonen) (jfr BITTIDA I 2 a ε). Konungen .. läth .. Arméen bryta up .. och slog läger .. med resolution dagen derpå vnderst bittid att attaquera Konungen i Pålen. KKD 9: 256 (1702). (Smycket) skall bäras upp på hofvet imorgon igen .. tidigt, underst tidigt i morgon bittida! Du understår dig intet annat! Almqvist DrJ 174 (1834). FinlSvOrdb. (2000; angivet ss. ålderdomligt).

 

Spalt U 285 band 36, 2011

Webbansvarig