Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
Ssg (fisk.): undertags-håv. håv för fisk- l. skaldjursfångst l. för upptagande av (större) fångad fisk. TIdr. 1883, s. 148. —
-TAGA, v., -else. [jfr fsv. undir taka, bestämma, utsätta (Schlyter Ordb. 666)] (†)
1) [jfr fd. undertage, undanta] (†) till II 1 f: frånta l. förta (ngn ngt); äv. med endast ett obj.: undanta (ngn l. ngt), särsk. i p. pr. övergående i prepositionell anv.: med undantag av. Så skal the(n)ne berömilse migh icke vndertaghen wardha. 2Kor. 11: 10 (NT 1526). Jngen (var) ibland them, wndertagandis bisperne och ordons folch, som någedt hade til at wmbära. Brahe Kr. XI (c. 1585). Danske Vndersåtare och dhe som före deres Skepp och godz vndertagne. SvFlH 1: 518 (1644).
2) [sannol. efter mlt. undernemen l. t. unternehmen] (†) till II 5: åta sig (ngt). Lucidor (SVS) 374 (1674; uppl. 1997). (Så) hade jag här ingen funnit som .. (transporten) hade velat undertaga. HSH 8: 120 (1713). —
(II 1) -TAK. under yttertak befintligt tak; äv. liktydigt med: innertak. Den öfwersta Våhningen är man Half med undertak försedd. InventFornby 1683. Det är .. rådligast att på den ”underpanel”, hvarå skiffern liksom plåten hvilar, lägga ett undertak af s. k. asfaltpapp. 2UB 1: 431 (1898). —
(II 1 c) -TALIG. som består av ett alltför litet antal (av ngt, i sht personer); förr äv.: som iakttas l. förekommer l. försiggår o. d. alltför sällan l. alltför få gånger. Det mycket undertaliga bruket förtjenar .. uppmärksamhet. 2SAH 17: 140 (c. 1807). Det kan ta lång tid att få mat, vilket beror på att det mesta tillreds efter beställning och på att personalen är något undertalig. DN 13/6 1992, s. 9.
Avledn.: undertalighet, r. egenskapen l. förhållandet att vara undertalig. GHT 1898, nr 99 B, s. 1. —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -TALMAN~02 l. ~20, äv. -TALEMAN~102, äv. ~200. (förr) biträdande l. vice talman i bondeståndet. BondP 1: 37 (1720). Bondeståndet utsåg under frihetstiden vanligen två talmän: en öfvertalman och en undertalman. 2NF 28: 359 (1918). —
(II 1) -TANGENT. mus. tangent i främre undre rad hos klaviatur; i sht i pl. Wikforss 2: 838 (1804). Manualtangenterna (på orgeln) äro delade liksom på ett piano i över- och undertangenter. Hennerberg o. Norlind 1: 3 (1912). —
(II 1 c) -TAXERA, -ing. särsk. (numera bl. tillf.): åsätta (ngt) för lågt taxeringsvärde (i förhållande till marknadsvärdet); äv.: (för beskattning) taxera (ngn) för lågt; jfr taxera 2. Lidforss SocJourn. 136 (1907). Möjligen kan man mellan skål och vägg medge att exklusiva fastigheter i sjölägen .. ofta blir undertaxerade. DN 19/11 1996, s. A24. —
1) (†) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: nedannämnd. KlädkamRSthm 1628 A, s. 11 a. CupVen. A 4 a (1669).
2) (i avsikt att bekräfta giltighet l. förbindelse o. d.) sätta sitt namn l. sin signatur o. d. under (ngt, i sht (i) handling l. skrift), skriva under, signera; särsk. i p. pf. med bestämning angivande innehållet i underteckningen; äv. dels med avs. på litterärt alster med inbegrepp av bet.: författa, dels med avs. på föremål: märka med tecken; jfr -skriva. 3SthmTb. 12: 179 (1621). Det glunkas att Kungen sjelf kommer hem d. 22 med Freden undertecknad. Kellgren (SVS) 6: 285 (1790). En kopparsköld, som bars af den väldige Abas, / Fästad vid templets port, jag undertecknar med påskrift. Adlerbeth Æn. 64 (1804). Den tiden .. (kungligt) pass undertecknades af Konungen sjelf .. var det högtidligt. 3SAH LIX. 3: 54 (1836). Psalmer och sånger, undertecknade J.O.W., höja samlingens värde. Geijer I. 8: 222 (1838). Anmälan skall ske skriftligt och du måste personligen underteckna den. Küng HbRätt 55 (1989). jfr o-undertecknad. särsk.
a) (†) med objektsväxling: skriva (sitt namn l. sin signatur) (på handling l. skrift o. d.). Wele och, så snart Riksens Råd hafwe denne afhandling underskrifwit .. (adeln) sine nampn och signeter undertäkna. RARP 4: 281 (1649). Hedenstierna FruW 51 (1890).
b) i p. pf., substantiverat, om person som skriver under handling l. skrift; särsk. i sådana förb. som jag undertecknad; särsk. (o. numera i sht) övergående i anv. ss. personligt pron., särsk. liktydigt med: jag (äv. oeg., i fråga om tal l. muntligt anförande o. d.). Jagh Vnderteknadh hafwer Anammat (följande). KlädkamRSthm 1628 A, s. 60 a. Haf(ve)r hans Ehrevördigheet H(er)r Magister Helijn, betallt til undertecknaden för Spannamåhls Enckiohiellpen af Forssåhs. VDR 1699, Verif. 883. Efterskänkte auktors-andelar till theaterkassan för af undertecknad öfversatte stycken. Beskow Theat. 1832, s. 18. Hercule Poirot, lord Peter Wimsey och undertecknad, ja, vi är fortfarande några stycken, som inte tänker tillåta, att kriminaliteten får ta överhand. Lindgren MästBlomkv. 143 (1946).
(II 1) -TELN, förr äv. -TELNA l. -TELNE l. -TÄLN. fisk. (med sänken försedd) teln i nedre kant av fisknät; jfr sten-teln. Tiselius Vätter 1: 119 (1723). Över- och undertelnar är trädda genom garnets maskor, så att dessa kan glida på telnarna. Hasslöf SvVästkustf. 112 (1949). —
(II 4) -TERM. log. om det begrepp i en slutledning som skall bestämmas gm sitt förhållande till ett annat; jfr efterterm. Under-Term .. (dvs.) det inskränktare Begreppet, hvilket subsumeras under det allmännare (Öfver-Termen). Afzelius Log. 42 (1839). —
(II 1 c) -TERS. särsk. (numera bl. ngn gg) jfr ters, sbst.1 2, o. -kvint. Intervallerna räknas uppåt; är räkningen nedåt menad, så måste detta serskildt anmärkas, man säger då undersekunden, underterzen o. s. v. Bauck 1Musikl. 1: 19 (1864). 2NF 29: 340 (1919; om ton). —
(II 1 d) -TEXT. text som visas nederst i bildruta; äv. bildl., om outtalat underliggande budskap o. d. i (litterär) text l. uttalande o. d. (Filmen) hade undertexter på engelska. Wästberg Vattensl. 104 (1968). Plötsligt märkte han att hon gav honom ett budskap. Orden hade en undertext. Mankell Villospår 335 (1995). —
-TILL, adv.
1) till II 1, 2: på l. intill den undre sidan av ngt, på undersidan; äv.: innanför l. på den inre sidan av ngt. Fönstren undher-, öffuer- och innan till klädde medh grönt Klädhe. Karlson EBraheHem 90 (i handl. fr. c. 1672). Poängen med shortsen var .. att det skulle få plats en gördel undertill, som höll strumporna på plats. Expressen 22/4 1998, s. 26.
2) till II 1: på en plats l. nivå som ligger under referenspunkten, långt l. längst ned, nedtill. Undertill förmultna golfven, / Ofvan ruttna takens bräder. Collan Kalev. 2: 281 (1868). —
(II 1 c slutet, 4 slutet) -TIMMERMAN. (†) jfr timmerman, sbst.2 2 a, o. skepps-timmerman. Hvad de öfrige Under-Officerare vidkommer, som inga Fullmagter undfått, såsom .. Under-Timmermän .. så hafver Compagniet tillagt dem hvar och en i stället för fri föring, 3. Månaders penningar. Hammar FartygOstIndComp. 91 (i handl. fr. 1766). Björkman (1889). —
(II 1 a) -TIMRA, -ing. (numera bl. i skildring av ä. förh.) gm timring förse (ngt) med underlag (se d. o. 1 a); ss. vbalsbst. -ing äv. konkret, om sådant underlag, särsk.: syllram (jfr underlags-bjälke). (Ladan) undertimres och botes til golfwet. OfferdalKArk. N II 1, s. 91 (1744). Kåtor med undertimring finner man framförallt hos skogssamerna runt Arvidsjaur. Håkansson FrStockStuga 40 (1976). —
(II 1 d, 4) -TITEL. [jfr eng. subtitle] på litterärt verk l. tidning o. d.: titel l. rubrik som förklarar l. kompletterar huvudtitel (i trycket oftast placerad under denna). Tidningen ”Bore”, hvilken Jan.–Nov. 1851 hade som undertitel ”Dagligt allehanda i Stockholm”. NF 3: 746 (1879). —
(II 4) -TJÄNSTLIG, äv. -TJÄNSTELIG, adj.; adv. = (HSH 9: 210 (1657), Annerstedt UUH Bih. 2: 57 (i handl. fr. 1661)) l. -a (Annerstedt UUH Bih. 1: 311 (i handl. fr. 1632)) l. -en (HT 1892, s. 159 (1632), Rudbeck d. ä. Bref 21 (1663)). (†) underdånigt l. ödmjukt tjänstaktig; särsk. (o. i sht) i överförd anv., om ngt sakligt; särsk. i det ss. adv. använda uttr. på det undertjänstligaste; jfr tjänstlig 2. Der till med gifver jag .. undertienstligen tilkenne, huruledes (osv.). HT 1892, s. 159 (1632). Jagh hafver een undertienstlig och ödmiuck begäran till E:rs Excell. OxBr. 8: 336 (1637). Beder för thenskuld på thet undertiänstligeste, E:s Exc:tz tektes migh .. medh en önskelig resolution gunsteligen hugna. OxBr. 12: 110 (1644). 2RARP I. 1: 51 (1719). —
(II 4) -TJÄNSTVILLIG. (†) underdånigt l. ödmjukt tjänstvillig, vanl. i hövlighetsformel i brev o. d.; äv. i överförd anv., om hälsning l. (till)önskan o. d.; jfr -villig. Min vnder Tienstwillige hälssningh och wällmågons flijtige Lyckönschan. BraheBrevväxl. II. 1: 5 (1639). VDAkt. 1671, nr 14. —
-TON.
1) (i sht i fackspr.) till II 1 c, om delton med lägre frekvens än grundtonen i den svängning (se svänga, v.1 VI 1 slutet) till vilken den relateras; särsk. dels i oeg. l. allmännare anv. (särsk. om förhållandevis mörkt l. dovt l. svagt ljud som dämpas av l. utgör bakgrund till annat ljud), dels bildl. (se slutet). Thorild (SVS) 4: 168 (1795). För att förklara molltreklangen, antaga åtskilliga nyare forskare .. tillvaron af en öfvertonerna motsvarande rad af undertoner. Wegelius Musikl. 1: 63 (1888). Eolsharpans undertoner, som icke höras under dagens buller, vänta på brytningen mellan ljus och skugga. Vetterlund StDikt. 63 (1894, 1901). De stora rotationspressarna, vilkas malande hela tiden bildat den dova undertonen till sättmaskinernas metallrassel. Siwertz JoDr. 143 (1928). särsk. bildl.
a) om (röstläge som vittnar om) underliggande l. dold mening l. innebörd l. känsla, biton. Fallström VDikt. 1: 21 (1889, 1899). De officiella kommentarerna är mycket försiktiga; det finns en underton av anti-amerikanism i krisens Saigon. DN(A) 26/8 1964, s. 6.
b) (numera bl. ngn gg) om mer l. mindre dold tendens (se d. o. 2 slutet) på börsen. Lördagsbörsen stilla med fast underton. Upsala 8/11 1919, s. 1. SvD 7/7 1971, s. 13.
2) (numera bl. tillf.) till II 2: grundfärg (se d. o. 1 a). Benedictsson o. Lundegård 8 (1888). Det kan .. hända, att de äldre målningarna aldrig blifvit färdiga, utan den svarta undertonen står kvar, utan att ha fått sin andra strykning i färg. Rydbeck Kalkmåln. 107 (1904). —
(II 1) -TRAMPA, -are. (†) tr.: trampa ned (se trampa ned 2); särsk. mer l. mindre bildl. Retteligha heter han Jacob, ty han haffuer nu twå resor vndertrampat migh. 1Mos. 27: 36 (Bib. 1541). At Jesus hafwer wisat os, huru wi skole undertrampa all werldenes wällust. Spegel Pass. 366 (c. 1680). Memnon .. rådde ther til inständigt, at man skulle .. på Landet widt omkring fördärfwa alt thet som Fienderna kunde lända til Nytta, all Gröda på Marcken medh Rytterijet vndertrampa. Sylvius Curtius 157 (1682). PH 14: 220 (1788). —
1) (†) till II 1: hämmande l. förkvävande (i sht av näringsverksamhet o. d.); äv. bildl.; jfr 4. Palmchron SundhSp. 199 (1642; bildl.). Sådane förslagh, som .. lända den Inhemske Navigation till förfång och undertryck. Stiernman Com. 5: 3 (1689). Schück SvFörlBokhH 2: 316 (i handl. fr. c. 1770).
2) till II 1 c: tryck (se d. o. 1 a) som är lägre än omgivningens tryck l. än normaltrycket. Råder undertryck i ugnen, kan luft insugas genom förlagen, förbrännande all zink. TT 1891, s. 33. Undertrycket i spenkoppens centrala rum växlade med hjälp av en pulsator mellan ca 50 och ca 7 kPa. Moberg JordbrMek. 471 (1989).
3) (numera mindre br.) till II 2, i fråga om tapet l. sedel o. d.: bottentryck (se d. o. 2) som är tryckt före mönstertryck. Vända vi om den .. sachsiska femthalersedeln, se vi på hans framsida i det brungula undertrycket ett verk af slingmaskinen. UB 1: 689 (1873). HantvB I. 1: 260 (1934).
4) (†) till II 1, 4: förtryck (se förtryck, sbst.2 4). UrkFinlÖ I. 1: 46 (c. 1600). Wil Kongl. May:t .. at sådane ransakningar (om svedjefall) ey må lända Almogen til undertryck och twång. Bergv. 1: 358 (1686). Gosselman Col. 2: 250 (1828). —
-TRYCKA, -else (se avledn.), -ning; -are (se avledn.). [fsv. undirthrykkia]
1) till II 1: trycka l. tvinga ned (ngt) (under ngt); i sht (o. numera bl.) i mer l. mindre bildl. anv.: hindra (ngt (l. ngn)) från att komma fram l. upp, hålla tillbaka l. nere (jfr 3); förr äv. (jfr dock c) övergående dels (med anslutning till under, prep. o. adv. II 1 f) i bet.: undanröja l. undanskaffa, dels i bet.: omintet- l. tillintetgöra; jfr -kuva 1. Christus .. vndertrycker synd döödh och dieffwul. OPetri 2: 29 (1528). Tree store Skepp, the medh sine Snaddar hårdt vppå hans Skepp anluppo, och thet vndertryckte. Schroderus Liv. 594 (1626). Närwarande tijdernes orolighet, der Handelen och farten til siös på det högsta blifwer beswärad, och nästan helt undertryckt. Stiernman Com. 3: 396 (1666). (Ceremonierna) undertryckte .. den rätta Guds dyrkan, til de rättsinnigas stora bedröfwelse. Bælter Cerem. 51 (1760). Denna armé hade varit mer än tillräcklig för att undertrycka revolutionen, om den icke tagits i beskydd av mäktiga händer. Lagergren Minn. 2: 369 (1923). särsk.
a) (†) med avs. på skrift l. bok l. tidning o. d.: förhindra publicering l. utgivning av. Att sådane Disputationer som innehålla skadelige .. noviteter ingalunda måge i ljuset framkomma, uthan .. undertryckte warda .. thet seer Facultas rätt gärna. Annerstedt UUH Bih. 2: 311 (i handl. fr. 1687). Björkman (1889).
b) med avs. på växtlighet l. (del av) växt, särsk. skog l. träd: hämma l. fördröja livsfunktion l. utveckling hos; i sht i p. pf. Ström Skogsh. 21 (1830). Foder sambladigt med tydliga flikar, men äfven ofta mer eller mindre undertryckt. Fries SystBot. 23 (1891). Vanligen uppträder björken söderut bara som ett genom betning och avverkning undertryckt element i barrblandskog. Selander LevLandsk. 123 (1955).
c) jur. i uttr. undertryckande av urkund, bedrägligt förfarande med l. förstörelse l. undanskaffande av skriftligt bevis. Jag finner endast Gustavssons första åtgärd att radera den sista siffran i födelseåret skola medföra ansvar å honom för undertryckande av urkund. 1NJA 1960, s. 539.
d) med avs. på egen känsla l. känsloyttring l. tanke l. åsikt l. eget yttrande o. d.: mer l. mindre avsiktligt l. viljemässigt hålla tillbaka l. undvika. Hagberg Pred. 2: 57 (1815). Kejsaren sjelf kunde icke undertrycka ett utrop af häpnad. Rydberg Sägn. 32 (1874). (Det) är .. svårt att undertrycka den meningen, att förf. lika så gärna kunde ha fortsatt till 1731 års riksdag. HT 1925, s. 95. I sin bok ”Det vilda i mannen” beskriver han hur mannen .. blir fri från sina undertryckta aggressioner inte minst mot sin mor och även mot andra kvinnor. DN 26/1 1994, s. B12.
e) med avs. på annans åsikt l. mening l. tro(såskådning) o. d.: (söka) bringa till tystnad l. försvinnande o. d., kväsa; i sht förr äv. med sakligt subj., med avs. på person(s sinne l. natur l. själsförmögenheter o. d.): (söka) förkväva l. förgöra. LPetri 1Post. Förspr. 6 b (1555). Eljest blifwa wi begge af Fattigdom så undertryckte, at wi therigenom förgås. VDAkt. 1731, nr 491. Hos den .. hvars känsla af menniskovärde ej förut är qväfd, undertrycka .. förnedrande straff de i menniskans natur grundade anlag till förbättring. Oscar I Straff 23 (1840). Jag (stödde) under diskussionen att boken skulle bojkottas eller konfiskeras för att bevara den fredliga samexistensen, på villkor att detta inte togs till förevändning för att undertrycka åsiktsfriheten. DN 11/3 1989, s. 4.
2) (†) till II 1 d: (låta) trycka l. stämpla (sigill l. namnchiffer o. d.) under ngt; äv. med avs. på (beslut o. d. i) skriven handling, särsk. i sådana uttr. som undertrycka ngt med (ngns l. ngts) sigill. Tess til wisse är här mitt Signet vnder kända hand vndertrycht. VgFmT I. 10: 85 (1543). Landt Marskalken medh fyra af Adell .. öfwerantwarde dett vnderskrefne och vndertrychte Pergamentz beslutett. RARP 1: 28 (1627). Ett af Notario Publico, och Stadz-Secretario i Amsterdam .. vnderskrifwit, och med Stadsens Sigill vndertrykkt Jnstrument. BoupptSthm 31/3 1671. Original, med tre undertryckta sigill. BtFinlH 4: 250 (1912).
3) till II 1 (jfr 1), 4: behandla (ngn, i sht svagare part) orättvist l. hårt l. hänsynslöst; särsk.: tvinga (ngn) att lyda l. att böja l. foga sig, tukta l. kväsa; särsk. om makt l. myndighet o. d. med avs. på underlydande l. undersåte: förtrycka; underkuva (se d. o. 2) (förr äv.: lägga under sig, bringa på fall (äv. med refl. indirekt obj.)). G1R 1: 27 (1521). (Att) våre .. ovenner skulle tage .. (fäderneslandet) osz ifrå och osz .. thär till med undertrycke sig till evige träler. G1R 28: 521 (1558). Dädhan åth Regenspurg, att secundera Beyern och undertrycka de bönderne i Österrijk ob der Ens, som upstondne vore. AOxenstierna 7: 614 (1632). De Konungar som intet annat afseende hafwa, än at .. undertrycka sina Undersåtare .. äre Menniskioslächtes Plågorijs. Ehrenadler Tel. 42 (1723). (Servilius) undertrycktes, sade han, genom en kabal af Adeln, för sitt välgörande emot Menigheten. Kolmodin Liv. 2: 40 (1832). Kvinnan bakom böckerna, den undertryckta viktorianska hemmadottern, har tills nu varit rätt så okänd. SvD 5/9 1996, s. 19.
Avledn.: undertryckare, m.//ig. (numera bl. tillf.) till -trycka 1, 3: person som undertrycker ngn l. ngt; särsk.: förtryckare (se d. o. 2). Förtrogen med alla, har han aldrig hierta eller mod til at skilja en Frihetens undertryckare .. från et offer för allmänna wälfärden. Dalin Arg. 2: 167 (1734, 1754). Vare sig han talade om revolutionärerna eller deras undertryckare, sabelväldets män, gjorde hans ord samma trovärdiga intryck. Lundegård Stormf. 27 (1893).
undertryckelse, r. l. f. (numera mindre br.) till -trycka 1, 3: handlingen att undertrycka ngn l. ngt l. förhållandet att vara undertryckt. (Kristian II:s) upsåt och tyraniske meningh .. var .. thet naturlige Svenske blodz och slechts .. uthrotning, lagh, rät och rätvijses undertryckelse och under en .. fremmande Träldom .. underkufva. G1R 29: 535 (1560). Männen har svårt för att upptäcka inslag av undertryckelse och förmynderi i sin egen ekonomiska beskyddarroll. SOU 1976, 71: 95. —
(II 1, 2) -TRÅD. tråd som löper under annan (mönsterbildande) tråd; särsk.: från skyttel löpande spoltråd (hos symaskin; jfr skyttel-tråd 2). Tråden måste hela tiden hållas stadigt spänd i samma riktning, så att den ej trasslar sig med undertråden. Hagdahl Fråga 391 (1883). År 1846 fick Elias Howe patent på en symaskin, som var försedd med tvåtrådssystem och en skyttel för undertråden. Dædalus 1946, s. 77. —
(II 1, 4) -TRÄDA, -else; -are. [jfr mlt. undertreden] (†) kuva l. förtrycka l. undertrycka (ngn); äv. utan obj.: foga l. underkasta sig. Sedan Her Ture iönson kunne inghelunde komme .. (smålänningarna) till at wndherträdha ther wdtj in till sig, gik han (osv.). G1R 6: 165 (1529). Vthi titt nampn wilie wij vnderträdha them som setia sich vp emoot oss. Psalt. 44: 6 (öv. 1536; Bib. 1999: trampa ner). Lind 1: 1722 (1749). —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -TRÄDGÅRDSMÄSTARE. (förr) SPF 1852, s. 395. Den teoretiska undervisningen handhafves hvad beträffar trägårdsskötsel, fältmätning och slöjd af föreståndaren och af underträgårdsmästaren. Grotenfelt LandtbrFinl. 244 (1896). SFS 1925, s. 533. —
(II 1 c) -TRÄFFA. (i visst avseende) vara (mycket) mindre l. lägre l. sämre l. värre o. d. än (ngt); särsk. med avs. på resultat l. förväntan o. d.; motsatt: överträffa. (Helgonens) kraft i striden mot demonerna underträffar icke kerubernas och serafernas. Rydberg KultFörel. 4: 167 (1887). (I oppositionspolitiken) har mittpartierna .. underträffat alla väljarnas förhoppningar. SvD 3/5 1974, s. 4. —
(II 2) -TRÖJA. tröja (se d. o. 3) avsedd att bäras under annat plagg o. närmast kroppen; förr äv. motsv. tröja 2, om tröja (avsedd att bäras) under annat yttre klädesplagg. RARP 10: 203 (1668). Manspersonerna bruka .. långa undertröjor af sämskade Renshudar eller Bockskinn, eller ock af rödt eller blått kläde. Lenæus Delsbo 208 (1736, 1764). Han har alltid så .. rena vita undertröjor med kort ärm – han säger inte T-shirt. Malmsten DagKastanj. 46 (1994). jfr klädeskersins-, sars-, scharlakans-undertröja m. fl. —
-TUNG-KÖRTEL. (†) = tung-körtel. På sidorne (av tungan) ser man i form af små vårtor mynningarne af under-tungkörtelns utförsgångar. Billing Hipp. 214 (1836). 2SvUppslB (1954). —
-TVINGA. [fsv. undirthvinga] (†)
1) (†) till II 1: tvinga l. trycka ner (ngt) (under ngt); särsk. mer l. mindre bildl., särsk. med avs. på egen känsla l. önskan o. d.: hålla tillbaka l. undertrycka (se d. o. 1 d). Giff oss nådh til ath wndertwinga wor eghin begäre. OPetri 1: 61 (1526). Det skal, du snöda Orm! en signad Qwinno-Säd / Dig söndertrampa, och ditt hufwud undertwinga. Frese Pass. 12 (1728). Atterbom FB 261 (1818).
2) (†) till II 4, särsk. med avs. på folk l. land(område) l. rike o. d.: underkuva (se d. o. 2); äv. med refl. indirekt obj. Konung Cristiern hade .. genom swick och falskheet vndertwingat sigh Sweriges Rijke. Svart G1 56 (1561). Sedan .. (Alexander den store) thet Uxiske Folcket vnder-twungit hade, lade han theras Land vnder Susianernes Höffdingedöme. Sylvius Curtius 380 (1682). Wår Författare (berättar), at Trajanus undertwingat Dannemark och skickat dit Colonier. Lagerbring 1Hist. 2: 863 (1773). Schulthess (1885). —
(II (1,) 2) -TYG. tyg (se tyg, sbst.2) placerat (l. avsett att placeras) under annat tyg. Schmedeman Just. 1166 (1687). (Man finner) att .. de olika figurerna och dessas delar (är) utförda hvar och en på sitt särskilda tygstycke, hvilka sedan hopfogats och fastsytts efter den å undertyget förut uppritade teckningen. MeddSlöjdF 1891, s. 81. —
(II 4) -TYP. typ (se d. o. I 2) som utgör del av överordnad typ. BotN 1892, s. 64. Gran uppvisar liksom tall en nordsvensk och en sydsvensk huvudtyp men har ett större antal undertyper än tall. Sonesson BöndB 937 (1955). —
(II 1 (f)) -TYSTA. (†) tysta ner l. förtiga (ngt). HSH 12: 186 (1599). Om prästenn .. (som) ropatt vth .. borgmästere och rådh, lika som the hafue tagitt penninger för sådantt, och dett welet vndertÿste. 3SthmTb. 6: 97 (1605). —
(II 1(, 2)) -TÄCKE. särsk. täcke (se d. o. 1) placerat (l. avsett att placeras) under annat täcke; i sht förr äv. motsv. täcke 4, om täckande skikt nedanför l. under ngt. För båren, Språter och undertäcke åth Dito. BoupptSthm 1673, s. 260 a, Bil. Risberg Aisch. 29 (1890). —
(II 2) -ULL. bottenull. Hårballast och tofvig underull är alldeles förkastlig. SvKennelklT 1893, s. 21. —
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -UPPSYNINGSMAN. (numera bl. tillf.) uppsyningsman som är underställd annan uppsyningsman; förr äv. om (l. ss. tjänstetitel för) uppsyningsman i underordnad befattning. Oelreich 422 (1755). Där satt själva direktör Kjellegård, hans närmaste assistent, .. överuppsyningsmannen, underuppsyningsmannen och läkaren från psyket. Strömstedt MittLiv 2: 46 (1982). —
(II 1 c) -UTNYTTJA~020. utnyttja (ngt) i alltför liten utsträckning l. grad; motsatt: överutnyttja. Det torde vara först efter förra världskriget som den ekonomiska utvecklingen .. uppvisar längre perioder med underutnyttjande av produktionsresurserna. EkonT 1945, s. 365. —
(II 4) -UTSKOTT~02, äv. ~20. utskott med färre l. mindre (övergripande) uppgifter än det överordnade utskott varav det utgör del. Då .. (Branting) som medlem av underutskottet genom sin diplomatiska skicklighet väsentligen bidrog till att enighet uppnåddes i militärfrågan (osv.). Lidforss OndMakt. 83 (1909). —
(II 1 c) -UTVECKLAD~020, p. adj. (i visst avseende) inte fullt utvecklad l. utvecklad i alltför liten grad; särsk. om land o. d.: som kännetecknas av (i sht ekonomisk) underutveckling. Ymer 1951, s. 142. Defekten, som kallas hypoplasi, drabbar .. korna, hos vilka .. äggstockarna är underutvecklade. Sonesson BöndB 627 (1955). Han har i riksdagen talat med iver .. om de underutvecklade ländernas problem. Ortmark Maktsp. 126 (1967). —
(II 1 c) -UTVECKLING~020. svag l. otillräcklig l. bristfällig utveckling (i förhållande till den förväntade). Rätt ofta ser man hos ichtyosisfallen .. en viss underutveckling av skelettet och organismen i dess helhet. Strandberg HudSj. 147 (1924). Det indiska jordbrukets underutveckling. Vi 1970, nr 33–34, s. 49. —
(II 1) -VAGN. (†) underrede till vagn (för dragdjur); jfr rede, sbst.1 1 b. 1 Lijten Colless, som ferdiger ähr, och vnderwagn ähr hoos hooffslagaren obeslagen. BoupptSthm 1670, s. 351. KrigVAH 1823, s. 191. —
(II 4 slutet) -VAGNMÄSTARE. (förr) vagnmästare underställd vagnmästare av högre rang. LMil. 2: 227 (1689). År 1640 utgjorde den i Stockholm förlagda styrkan: .. 1 undervagnmästare, 1 fyrverkare .. 2 underfyrverkare (osv.). Holmberg Artill. 4: 193 (1886). —
(II 4 slutet) -VAKTMÄSTARE. (förr) vaktmästare underställd vaktmästare av högre rang. Desse .. Slotzwachtmästere, Nembl. Öfwerwachtmästeren .. och vnderwachtmästeren. KlädkamRSthm 1661, s. 211. Östergren (1964). —
(II 1) -VALL. (†) vid fästning: under huvudvall belägen (o. med bröstvärn försedd) vall; jfr fausse-braie, låg-vall 1. Om tienligare skulle wara vnderwallen på portens bägge sijdher .. att affskiära och honom med flyglar sluta in til hufwudwallen .. hafwer man (osv.). HSH 35: 292 (1656). Wimarson Krig 1675–79 3: 11 (1912). —
(II 1) -VALS. (i fackspr.) om den understa valsen i ett valsverk med två l. flera valsar. Matarverket (på en sågram) består .. av två par valsar, en över- och en undervals på vardera sidan av stativet. HbSkogstekn. 454 (1922). —
(II 1 e) -VANT. sjöt. från märs l. vantspridare till skeppssida l. röst(järn) löpande vant. Rajalin Skiepzb. 219 (1730). Af alla undervanten på stormasten voro endast trenne oskadde. Trolle Sjöoff. 2: 285 (1870). —
(II 2) -VAR. (†) var l. överdrag anbringat (l. avsett att anbringas) under annat (mönstrat l. broderat o. d.) var osv.; jfr -foder. Röde flogels dynewar – 2 stn .. medt Jnth(et) wnderwar. GripshR 1549. Årsb-10DistrSvRödK 1921, s. 13. —
-VARANDE, p. adj.
1) (numera bl. tillf.) till II 1 (, 2): som befinner sig l. är placerad under ngt. Acrel Sår 262 (1745). Rester af järnstommen återfunnos nedfallna å undervarande balkar och murar. TT 1899, Byggn. s. 47.
2) (†) till II 4: som är underordnad l. lyder under ngn l. ngt. Räfsnäs medh undervarande godz. RP 10: 454 (1644). —
(II 4) -VARIETET. (i sht i fackspr.) varietet som utgör del av överordnad varietet. EngSvOrdb. 1023 (1874). Hufvudkål, såväl hvitkålen som dess undervarieteter rödkål, spetskål .. gå allesammans väl till i Norrland. Hellström NorrlJordbr. 441 (1917). —
(II 4) -VASALL. (förr) vasall som var underställd annan vasall; särsk. om innehavare av underlän. Nordström Samh. 1: 223 (1839). Organisationen (i den medeltida staten) fullständiggjordes av kronvasaller, storvasaller samt undervasaller. Montelin VLittH 3: 34 (1933). —
(II 1) -VATTEN. (†) vatten utgörande understa skiktet i vattenmassa; äv. om vatten som befinner sig under marken l. jordytan. JernkA 1834, s. 359. För undervattnets afförande är tjenligast att anlägga betäckta diken. Lundequist Landtbr. 140 (1840). Det undervatten, som huvudsakligen genom Stora Bält inströmmar i västra Östersjön, ledes av undervattensbankarna norr om ön Rügen in uti rännan mellan Bornholm och Skåne. Flodström Naturförh. 181 (1918).
Spalt U 242 band 36, 2010