Publicerad 2010   Lämna synpunkter
UNDERRÄTTELSE un3der~rät2else, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. underrettelse; vbalsbst. till UNDER-RÄTTA]
1) motsv. UNDER-RÄTTA 1: meddelande l. upplysning l. information l. uppgift; särsk. om meddelande om nyligen inträffad händelse (av vikt för meddelandets mottagare), bud (se d. o. 1 b); äv.: kunskap l. kännedom; förr äv.: redogörelse; särsk. i uttr. ge (ngn) l. o. d. (sådan l. sådan) underrättelse l. underrättelser (om ngn l. ngt) (jfr GIVA, v. 9), söka underrättelse(r) (om ngn l. ngt), söka upplysning(ar) l. information l. kunskap (om ngn l. ngt), förr äv. till (ngns) underrättelse, till (ngns) upplysning, för (ngns) kännedom. En schriffteligh vnderrättilsze, huad wåre skyttare her i landet haffua bodhe medh clede och penninga. HFinlH 1: 270 (1545). Wid gårdarne är rågen mäst inbärgatt, men ingen vnderrättelsse kan iag få hwad then till trafwetalet förslår. HTSkån. 1: 196 (1658). Jag will .. ha den äran, at till Er underrättelse låta Er weta, at jag längesedan har så begått med hans slächt, at han skall ha min dotter. Lindahl Tanckef. 5 (1740). Stabs-Capitainen .. blifwer .. ståendes, bredewid Öfwersten, at gifwa all nödig underrättelse. PH 5: 3154 (1751). At .. äga så liten underrättelse, om de store och skickelige män, som wistas i de Länder man genomrest, at (osv.). Posten 1769, s. 955. I början av maj kom underrättelsen, att Runeberg dött den 6:e. Lagergren Minn. 3: 17 (1924). (Hon) hade slutit sig till mr Buck, hur nära intresserade mig icke .. läsaren får på annat håll söka underrättelser därom. Hallström Händ. 34 (1927). Det offentliga Sverige sattes på ett svårt prov den 28 september 1994 när underrättelsen om Estonias förlisning kom. Expressen 12/2 1999, s. 2. — jfr HANDELS-, KRIGS-, SEGER-, SJÖFARTS-UNDERRÄTTELSE o. POLIS-UNDERRÄTTELSER m. fl.
2) (†) motsv. UNDER-RÄTTA 2: undervisning l. instruktion l. vägledning; äv. dels: råd, dels: efterrättelse (se d. o. 2), särsk. i uttr. (låta ngt) lända till underrättelse, (låta ngt) bli till efterrättelse. Instruction och vnderrättelse, hwar effter Wij Gustaf Adolph .. weele at wåre och Rijksens Cammerrådh, sigh vthij theres .. Embete förhålla .. skole. CivInstr. 23 (1613). Bökerna, aff hwilka hwar och en kan sigh sielff lära, vthan någons vnderrättelse och Lärdom. Rudbeckius Luther Cat. 15 (1667). Jag wil tå förmoda at wåra qwinnor äro så dygdiga, at the låta thenna påminnelsen lenda sig til vnderrettelse. Swedberg SabbRo 743 (1688, 1710). Så snart åren medgifwa (skall barnhusbarnen), jämte underrättelsen i Christendomen, samt läsande, skrif- och räknande, och så til spin- och stickeri anföras. PH 2: 1543 (1739). Schartau UtkPred. 83 (1822).
Ssgr (till 1): UNDERRÄTTELSE-AGENT. agent som ägnar sig åt underrättelseverksamhet; särsk. liktydigt med: spion. DN(B) 23/2 1959, s. 8. En västlig underrättelseagent med finländskt medborgarskap gjorde för två år sedan de svenska myndigheterna uppmärksamma på att det fanns en allvarlig säkerhetsläcka i Sverige. DN(A) 20/10 1963, s. 14.
-OFFICER. officer i underrättelsetjänst. Vid hvarje armé och vid hvarje arméfördelning finnes en underrättelseofficer. PT 1912, nr 229 A, s. 2.
-SKYLDIGHET~102, äv. ~200. skyldighet att (skriftligen) underrätta ngn om ngt. Fullmäktigen kan .. underlåta att fullgöra sin underrättelseskyldighet. Kallenberg CivPr. 1: 798 (1922).
-TJÄNST. (tjänstgöring omfattande) underrättelseverksamhet; äv. om avdelning l. organisation för sådan verksamhet. KrigVAH 1921, s. 123. Stig Wennerström .. hade gjort upp om ett möte i Wien med ekonomiska representanter för den ryska underrättelsetjänsten. DN(A) 30/4 1964, s. 20.
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. särsk. om militär (hemlig) verksamhet som syftar till att skaffa sig information om främmande makts (i sht hemliga) militära förh.; särsk. i uttr. olovlig underrättelseverksamhet, särsk. om illegal underrättelseverksamhet som begås i Sv. för främmande makts räkning (o. som riktar sig mot annan främmande makt). SFS 1940, s. 697. Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden .. dömes för olovlig underrättelseverksamhet. SFS 1948, s. 1008.
-VÄSEN(DE). sammanfattande, om en stats l. krigsmakts institutioner o. d. för bedrivande av underrättelseverksamhet; jfr spion-väsen. SFS 1897, Bih. nr 9, s. 13. Att han som Natospion tänkte nästla sig in i det sovjetiska underrättelseväsendet. IdunVeckoJ 1964, nr 24, s. 11.

 

Spalt U 210 band 36, 2010

Webbansvarig