Publicerad 2010   Lämna synpunkter
UNDERGÅNG un3der~goŋ2, sbst.1, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[vbalsbst. till UNDER-GÅ o. GÅ UNDER]
1) (†) motsv. -GÅ 1, GÅ UNDER 5, om förhållandet att himlakropp (i sht solen) går ned l. sjunker under horisonten; jfr NEDGÅNG 3. Soolen gåår åter vp effter hennes vndergång. PJGothus Tål. F 8 a (1601). Möller (1755).
2) motsv. -GÅ 2, GÅ UNDER 2, om förhållandet l. handlingen att ngn l. ngt går under; förintelse l. förstörelse l. fördärv l. slut l. död; förr särsk. i uttr. komma på undergång, gå under (se särsk. d; jfr 21 k); förr äv. övergående i allmännare bet.: nederlag l. skada l. (ekonomisk) förlust o. d., särsk. i förb. med lida (se särsk. b). Världens undergång. Gå mot sin undergång. Vara dömd till undergång. Tempeus Messenius 136 (1612). Dedh hafwer .. warit tagit i starckt betänckiande, huruledes Skogarne .. motte kunna erhollas och ifrån undergång förwahras. RARP 4: 100 (1647). Förgängligheten har på jorden öfwerwälde, / Hwad under solen ses, förandras och förgås, / De störste Rikens ståt och Städer ligga fälde, / Och de som stå igen, med tiden nederslås. / Alt har sin undergång. Brenner (SVS) X. 1: 174 (1709). Frihetens och sedlighetens undergång. Rydberg RomD 20 (1877). Det var vid samma tid som dagspressen fylldes af telegram och skildringar från Titanics undergång. Söderberg AllvLek. 395 (1912). — särsk.
a) i fråga om person l. grupp av personer. RA I. 1: 339 (1544). Han hade fyllt sitt värf och räddat hären från oundgänglig undergång. IllMilRevy 1898, s. 151. Mitt tillstånd var eländigt. Ett gammalt magsår hade gått upp. Blodtryck och sänka varslade om undergången. Siwertz Pagoden 69 (1954).
b) i fråga om rike l. stat l. land o. d.; särsk. övergående i bet.: nederlag l. skada l. förlust o. d.; förr särsk. i förb. med lida. BrinkmArch. 2: 9 (1605). Spannien lider stor undergång / till watn och till lande. Wivallius Dikt. 77 (1631). Till Greklands undergång som stormakt bidrog i icke ringa grad .. (malarian) som infördes till Grekland från Afrika ungefär 400 år före Kristus eller tidigare. Wirgin Häls. 3: 27 (1933).
c) i fråga om stad l. by o. d. Tempeus Messenius 125 (1612). Ther igenom och then stad Nougård .. för ytterste vndergång är befrijat worden. Gustaf II Adolf 119 (1615). Sederna lära hava lämnat mycket övrigt att önska – man sade Messina vara ett sannskyldigt Sodom och Gomorra. Dess undergång stod också för dörren. Lagergren Minn. 5: 78 (1926).
d) i fråga om kultur l. religion l. vetenskap l. hantverk o. d.; förr särsk. i uttr. komma på undergång, gå under. Messenius Christm. 225 (c. 1630). Påfwen .. befruchtade sigh, at om i Franckrijke skulle berörde Nationalmöte hafwa sin Framgång, så skulle ther medh then Påfweske Religionen och Anseendet komma på Vndergång. Schroderus Os. III. 2: 106 (1635). När handelsfriheten infördes 1846, profeterade många om det svenska hantverkets undergång. Form 1952, s. 50. Åskådligt skildras de olika sidorna av den glansfulla och rikt facetterade byzantinska kulturen i sina antika förutsättningar, märkliga utveckling och dramatiska undergång. HT 1960, s. 345.
Ssgr (till 2): UNDERGÅNGS-DÖMD, p. adj. dömd till undergång. Det undergångsdömda landet. Lidman TGSilfverst. 215 (1910). Det undergångsdömda svenska universitetet i Pernau. Lindroth SvLärdH 3: 659 (1978).
-MÄRKT, p. adj. märkt av stundande undergång. Hos Tegnér är .. (pessimismen) ett utslag av det trotsigt tragiska, det undergångsmärkta och dödslängtande, som ligger på bottnen av hans väsen. Böök Tegnér 204 (1917). Toivo gick och såg allt detta, det gamla, sönderfrätta, undergångsmärkta människolandskapet runt honom. Rynell VetaHut 125 (1979).
-PROFET. jfr domedags-profet. Gullberg ÖvervVärld. 7 (1937). Elin Wägner kan .. inte tävla i svartsyn med en senare tids undergångsprofeter. Isaksson o. Linder Wägner 2: 258 (1980).
-STÄMNING. stämning (se stämning, sbst.2 3, 5) som inger l. är ägnad att inge tankar på l. känsla av (stundande) undergång. Böök Geijer Minn. 69 (1915). Den första efterkrigsvintern förgick i en undergångsstämning som följde med spanska sjukan och fördjupades av de dystra underrättelserna från det krigshärjade Europa. Wägner Lagerlöf 2: 160 (1943).

 

Spalt U 164 band 36, 2010

Webbansvarig