| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÖRNA tœ3rna2, förr äv. TORNA, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) (†) hejda sig l. stanna; äv. tr.: hejda l. stoppa (ngt), få (ngt) att stanna. Straxt tornade Skieppet. Willman Resa 187 (1667). Törna och stoppa Tåget. Rosenfeldt Tourville 39 (1698). (Sv.) Törna .. (t.) sitzen bleiben. Möller (1807).
2) (†) om personer l. trupper o. d.: stöta ihop l. drabba samman; strida, kämpa; särsk. dels i förb. törna med ngn, dels (o. i sht) ss. vbalsbst. -ing, konkretare: strid l. kamp l. dust. Hebr. 10: 32 (NT 1526). När the .. så nähr voro sammankompne, at the begynte törna, vart theraf een hårdh kamp. LPetri Kr. 31 (1559). När .. finderne komme dragande iffrå Westrås med skeppen .. törnade the Swenske medh them i hela twå dagar. Svart G1 47 (1561). Effter en hård Törning, wunno the Swenska medh stormande Hand Staden. Girs E14 70 (c. 1630). Han gick frimodeligen många hårda törningar igenom. Raimundius HistLiturg. 10 (1638). Liljestråle Fid. 25 (1772).
3) stöta (på l. mot ngt) l. slå (i ngt); ngn gg äv. tr.: stöta (ngt i l. mot ngt). Efter han (dvs. himlen) är rund, och har ei Kant, ei hörne / Tå stöter han ey an; Och kan moot intet törna. Spegel GW 61 (1685). Nästa minut skulle båten gifvet / törna på grund. Melin Dikt. 1: 119 (1888). Dånet af bristande is och törnande stockar. Lagerlöf Berl. 2: 17 (1891). Då ingen belysning fanns (på gatan) hände det att man törnade rakt i ryggen på en människa. Kræmer Brantings 295 (1939). Bogserskepparen törnade pråmen hårt i kajen och tumlade de 250 mannarna. TurÅ 1956, s. 129. — jfr SAMMAN-TÖRNA.
4) turas om; särsk. i fråga om vakttjänstgöring l. skiftarbete på fartyg; numera bl. i de särsk. förb. TÖRNA IN, TILL. Sekonden törnar (på vakten) med de öfriga officerarne. Konow (1887). Auerbach (1915).
TÖRNA IHOP10 04, förr äv. HOP. till 3: stöta ihop l. kollidera (med ngn l. ngt); äv. oeg. l. bildl., särsk. om personer: oavsiktligt l. oförmodat l. händelsevis träffas l. mötas; jfr törna samman. Vi känna hvarandras utgångspunkter, och om våra meningar törna ihop, så betyder det ingenting. Idun 1890, s. 354. Plötsligt törnade han ihop med någon; det var en mycket lång gammal herre i päls. Söderberg Förvill. 179 (1895). Skeppen törnade ihop. Heidenstam Svensk. 2: 154 (1910). Gamla kumpaner, som kanske inte hade sett varandra på åratal, törnade ihop. Man hade naturligtvis mycket att tala om. SkogsarbMinn. 184 (1950). —
TÖRNA IN10 4.
1) till 3, i uttr. törna in i ngn l. ngt, fara l. rusa in i ngn l. ngt, stöta emot. Det hemvändande gazaförband(et) .. råkade ut för ett missöde på Gardemoen utanför Oslo, då deras flygplan törnade in i en snövall. ST 12 ⁄ 4 1962, s. 1. Stor, välkammad och argsint stormar han fram, suveränt obekymrad för vilka korkade kolleger eller ynkliga bovar han törnar in i med sina många kilon. DN 18 ⁄ 10 1993, s. B6.
2) i sht sjöt. till 4: (efter avslutad vakt l. tjänstgöring, i sht ombord på fartyg) gå till kojs l. till sängs; i sht förr äv.: (efter avslutad vakt osv.) gå l. komma l. ”ramla” in (ngnstans). Kaptenen mottog mig med största vänlighet och efter en grundlig förplägning törnade jag in. TIdr. 1887, s. 186. Styrbordsvakten hade törnat in i det halfmörka hål, som kallas skans, för att intaga sitt aftonté med tilltugg. VFl. 1911, s. 142. SohlmanSjölex. (1955). —
TÖRNA PÅ10 4. till 3, om fartyg: stöta på (grund l. annat fartyg o. d.); äv. bildl. (Tjörn har fått sitt namn) emedan i thet Giället, som ligger ut wid Mastrands wilda Haf mer än många Skepp i Storm törna ock stöta på Skiären ther omkring, at the offta gå under ock bli borta. Œdman Bahusl. 194 (1746); möjl. icke särsk. förb. Aldrig behöfde .. (aktieägarna) frukta att hos sin redaktör törna på några hårdnackade meningar. Strindberg NRik. 149 (1882). Med ett förskräckligt brak törnade Helios på detta fartyg med en våldsamhet så stor att jag och mina kamrater kastades ur sovkojen på styrbordsvakten. DN 25 ⁄ 3 1984, s. 34. —
TÖRNA SAMMAN10 32 l. 40, förr äv. TILLSAMMANS. till 3: törna l. fara ihop. Fitinghoff Tafl. 66 (1886). Det svarta, kalla flodvattnet var fylldt af stora och tjocka isflak, som drefvo med strömmen, svängde i fallen och hvirflarna eller törnade samman i bakvattnen. LfF 1911, s. 25. —
TÖRNA TILL10 4.
1) till 3: slå till (ngn). Han gav mig den ena smockan efter den andra. Men jag .. törnade till honom igen, förstås, och så började vi puckla varandra allt vad vi orkade. Strömberg Tjuvp. 45 (1916).
2) i sht sjöt. till 4: törna ut; äv. med obj. betecknande vakt l. arbetsskift på fartyg. Holmström Däck 45 (1927). Klockan 4 e. m. skulle styrbords vakt törna till och vara på däck till klockan 8 e. m. Palmqvist Oceaner 155 (1942). —
TÖRNA UPP10 4, förr äv. OPP. särsk.
1) (†) till 1: stanna l. stoppa upp; äv. tr.: stanna l. stoppa upp (ngt). När så mycket both (dvs. tåg) af det första Anckartåuget är stucket at det andra Anckret falla skal, så måste detta Tåuget haa ett slag om Betingen at kunna törna op Skeppet wed. Rosenfeldt Tourville 51 (1698). När ankaret gripit, så att skeppet törnar opp, lägger man (osv.). Roswall Skeppsm. 1: 141 (1803).
2) (†) till 4: törna ut. Skeppsklockorna hade slagit åtta slag, och vakten törnade upp. Aminoff Krigsg. 472 (1904). Gubben törnar upp och övertar rodret. Koch AntHav 17 (1909, 1918). —
TÖRNA UT10 4. till 4, i sht sjöt. (stiga upp o.) påbörja vakt l. arbetsskift på fartyg (jfr törna till 2, törna upp 2); förr äv. tr.: purra (se d. o. V) (ngn). Uggla Sjölex. 1153 (1878). Skepparen hade i all stillhet åter smugit sig upp på däck, och jag tyckte tiden sen kunde vara inne äfven för mig att törna ut. Antarctic 2: 21 (1904). (Sv.) Törna ut .. (t.) aufpurren. Auerbach (1915).
Spalt T 3732 band 36, 2010