Publicerad 2010   Lämna synpunkter
TYRANNISERA tyran1ise4ra l. tyr1an-, v. -ade (RA I. 1: 549 (1547: tyrannizerat, sup.) osv.) ((†) pr. sg. -er RP 7: 475 (1639), VDAkt. 1656, nr 131; ipf. -te Franzén Skald. 2: 69 (1825, 1828)). vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, Ekeblad Bref 2: 24 (1657; rättat efter hskr.)).
Ordformer
(tirannizer- 1549. tyraniser- 1657. tyranniser- (-ÿ-, -c-, -z-) 1526 osv.)
Etymologi
[jfr d. tyrannisere; sannol. av t. tyrannisieren, av fr. tyranniser l. mlat. tyrannizare; jfr gr. τυραννίζειν; till TYRANN]
fara hårt l. hänsynslöst l. brutalt fram, härja, orsaka skada l. förstörelse l. plåga; äv.: handla egenmäktigt l. rått l. grymt; äv. (o. numera i sht) med obj.: behandla grymt, förtrycka, underkuva, äv. försvagat: hunsa l. köra med l. genomdriva sin vilja gentemot o. d.; förr äv. med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av med l. (e)mot l. l. över, äv. mer l. mindre bildl. Wij tyrannizera icke eller driffua folkit medh bann eller annat fåfengt regimente. Gl2Kor. 5: 11 (NT 1526). Att effter oss är alle nogh kunnogt och openbart, huruledes at .. konung Christiern hafver .. hemmeligen tyrannizerat medh alle Sveriges inbyggiere, therföre vi (osv.). RA I. 1: 549 (1547). Påfwarna i Rom, aff hwilken nästan ingen på någre hundrade Åhrs tijdh lefwat hafwer, som icke förfolgde the Christne, och tyrannicerade emot them medh Mord, Rooff och Brand. Schroderus Os. 2: 788 (1635). Åthskilliga gånger .. som han för ringa orsack skull på henne (dvs. hustrun) tyranniserat. VDAkt. 1685, nr 205. Han hade i sinnet at tyrannisera öfwer osz. Lagerström Holberg Jeppe 52 (1735). Han var ett illa uppfostrat barn, som .. fick göra allt vad han ville, tyranniserade föräldrarna, i synnerhet den stackars modern. Lagergren Minn. 6: 141 (1927). (Chaplin) är nutidsmänniskan, förförd och tyranniserad av maskinen. Ruin SjunknH 71 (1956).

 

Spalt T 3490 band 36, 2010

Webbansvarig