Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TVIST tvis4t, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -er (BoupptSthm 1667, s. 754 (: Bäncke twister) osv.) ((†; i bet. 3) -ar BoupptSthm 9 ⁄ 6 1669 (: benke twistar), BoupptSthm 1672, bl. 123 b).
Ordformer
(tuiste 1558. tvist (tu-, tw-, -ij-, -y-) 1554 osv. twest- i ssg 1709 (: Twestulltäcke))
Etymologi
[etymologiskt identiskt med TVIST, sbst.1]
1) (gles) vävnad i tuskaft med dubbla varptrådar (o. inslagstrådar); särsk. om stycke av grövre, stramaljartad sådan väv använd ss. bottenväv för tvistbroderi. Ett Benkeklede sijtt på Tuist medt suart rött huit och golt. VgFmT I. 8–9: 88 (1554). Tuiste till dynewar. SkrSläktFUggla 3: 18 (1558). En sort linne, som de själfwa wäfwa och kalla Twist, hwilket liknar hårduk. Åhstrand Öl. 77 (1768). Flossa och rya. Bottenväven solvas i tuskaft, korndräll, rosengång eller tvist. HantvB I. 8. 2: 136 (1940). Tygurvalet omfattar .. toppkvaliteter i panama, cheviot, flanell, twist och mohair från Englands .. och Sveriges förnämsta vävare. DN 31 ⁄ 8 1961, s. 21. — jfr RUT-TVIST m. fl.
2) om tvistsöm. Tuist på Suart botten. BoupptSthm 1675, s. 404 a. Förr lärde the wäfwa Flamsk täcken så starka, / Twist sömma och annat the kunde tå Wirka. Törnewall B 3 b (1694). Tvisten .. som utmärker sig genom fortlöpande yllen flätsöm på gles linnestramalj, har säkerligen länge varit känd i Skåne. Karlin Konstsl. 16 (1886). — jfr SILKES-TVIST.
3) [utvecklat ur 1 o. 2] (†) om föremål tillverkat av tvist (i bet. 1) l. prytt med tvistsöm. BoupptSthm 27 ⁄ 4 1666. Allhanda Conterfey-tapeter, twijster å wäggen. CupVen. C 5 b (1669). Sparlakan Twå .. g(am)la twister neder kring sängarna. BoupptRasbo 1698. — jfr BÄNKE-TVIST.
Ssgr: A: (1) TVIST-BINDNING. jfr bindning 7 slutet. Andersson Väfn. 102 (1880).
((1,) 2) -BORDTÄCKE~020. (tvist- 1675 osv. tviste- 1686) (i sht om ä. förh.) jfr bords-täcke. 1 Sytt Tuist Bordhteckie på blåt. BoupptSthm 1676, s. 53 b (1675).
(2) -BRODERI. tvistsömsbroderi. Karlin Konstsl. 16 (1886).
(1) -LÄRFT. Kjellin (1927). Tvistlärft .. (dvs.) grövre linne- el. bomullslärft, vävt som tvist. 2SvUppslB (1954).
(2) -STYGN. om variant av korsstygn där det ena stygnet är längre än det andra. Ett prof på tapisseri från 1400-talet .. en väggbonad, utförd i tvist- eller flätstygn på stramalj. MeddSlöjdF 1891, s. 85.
(2) -SÖM. vanl. täckande prydnadssöm sydd med tviststygn; jfr flät-, kors-söm. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 233. Kors- och tvistsöm följas ofta åt, äro båda gamla tekniker och mycket utbredda. TextBildv. 66 (1925).
Ssg: tvistsöms-broderi. broderi utfört med tviststygn. Branting PrydnSöm 23 (1910).
(1) -VÄV. särsk. om tvist använd ss. bottenväv för (tvist)broderi. TextBildv. 41 (1925). Bland senantika flossavävnader i linne finnas sådana med botten i tvistväv. Sylwan Ryor 80 (1934).
B (†): TVISTA-KLÄDE, se C.
C (†): TVISTE-BORDTÄCKE, se A. —
(1, 2) -KLÄDE. (tvista- 16821738 (: Twistaklädes wahr). tviste- 16661745) om kläde (jfr d. o. I 1, II) l. tygstycke av tvist (se tvist, sbst.3 1) l. prytt med tvistsöm. 1 Fäll medh Twistekläde vppå. VRP 1666, s. 255. En linnen tröckt altare duuk och ullet tviste kläde för altaret på gålfvet. VDVisitP 1684, s. 470. BoupptVäxjö 1745.

 

Spalt T 3306 band 35, 2009

Webbansvarig