Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TUTTA tut3a2, v.2 -ade.
Etymologi
[möjl. avledn. av romani dud, tysk romani dut, tut, ljus, lampa]
(vard.) i förb. tutta eld l. fyr på ngt, antända ngt, sticka ngt i brand; förr äv. om sak: fatta eld, börja brinna; äv. mer l. mindre bildl. Thomander 3: 325 (1826). Under fyllan hade han en mani att tutta eld på allt han kunde komma öfver. VL 1907, nr 11, s. 3. Genom hela Bardodalen rullade våg på våg av rökmängda blodskyar och fjälltopp efter fjälltopp tuttade eld. Didring Malm 1: 83 (1914). Vardagens små omsorger kunna icke åsidosättas därför att mordbrännare tuttat eld på världen och lågorna slå upp mot himlen. GHT 1944, nr 21, s. 9. Någon hade tuttat fyr på innehållet i ett par containrar på lastbryggan. SDS 30 ⁄ 4 1996, s. C4.
Särsk. förb.: TUTTA PÅ10 4. (vard.) tända eld på (ngt); äv. intr. Weste (1807). Jag tror att Stenfjäll sjelf tuttat på gården, men dessförinnan schappat undan. Blanche Våln. 81 (1847). Tutta på en cigarr! Cavallin Kipling Gadsby 66 (1897). Till slut lyckades man få in Andersson på någon inrättning. Men jag var i alla fall rädd att han skulle komma tillbaka och tutta på. Siwertz Förtr. 288 (1945). jfr påtutta.

 

Spalt T 3259 band 35, 2009

Webbansvarig