Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TUTOR, r. l. m. ⁄ ⁄ ig.; pl. -er. Anm. I nyare svenska anträffas eng. tutor i bet.: handledare för studenter. SvD 21 ⁄ 6 1973, s. 5.
Etymologi
[jfr eng. tutor, fr. tuteur; av lat. tutor, skyddare, vårdare, till tueri (se TUTEL)]
(†) förmyndare. BoupptSthm 1669, s. 1734. Att hans Ehrewyrdigheet magister Megaliin .. till en laga förmyndare och Tutor för Sahl. Professorens Dalhemii lilla son Constituerat och förordnat blifwer. VRP 1699, s. 454. Pfeiffer (1837).

 

Spalt T 3258 band 35, 2009

Webbansvarig