Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TRÅL trå4l, sbst.2, r.; best. -en; pl. -ar (WoJ (1891) osv.) ((†) -er SAOL (1900), Auerbach (1915)).
i sht vid havsfiske använt fiskeredskap som släpas efter ett l. två fartyg o. som består av en lång strutformad nätsäck försedd med två armar med vars hjälp fisken leds in i nätsäcken; jfr SLÄP-NOT, sbst.1, SLÄP-NÄT, SLÄP-VAD. För att erhålla prof af det djurlif, som befinner sig på hafsbottnen, användas dels en s. k. skrapa, dels släpnät eller trawl. Nathorst JordH 503 (1891). Sedan man börjat fånga djupvattensräkor med finmaskig trål, går .. (silvertorsken) ej längre säker. FoFl. 1907, s. 209. (När sillen går) ner på djupt vatten .. kan den inte fångas med snörpvad, endast med trålar. Koch AntHav. 95 (1918). Trålar började införas i Sverige redan på 1880-talet, men först omedelbart efter sekelskiftet tog trålfisket starkare fart. Eriksson HavLiv. 340 (1926). En skonsam trål som sparar småfisken. DN 9 ⁄ 6 2004, s. A6. — jfr BOM-, RÄK-, SILL-, SKON-TRÅL m. fl.
-BÅT. trålfartyg, trålare. Klint (1906). Det var göteborgare, som först gingo i bolag med engelsmän .. och som sedan i engelska hamnar köpte trawlbåtar. VL 9 ⁄ 2 1908, s. 1. —
-DRAG. fisk. dragande med trål; i sht konkretare, om varje enskild dragning. Då ett nytt tråldrag skall börjas, måste .. (trålens ände) mycket omsorgsfullt tillknytas med ett synnerligen starkt rep. VFl. 1907, s. 24. —
-FARTYG~02 l. ~20. fartyg använt för trålfiske, trålare; jfr -båt. (Vårt salteri) ska ändå bli så pass att vi har ett halvt dussin bankskutor och ett trawlfartyg. Dahlbäck Åb. 331 (1914). —
-FISKARE. person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt trålfiske. Klagomål .. öfver utländska trawlfiskares intrång på det svenska sjöterritoriet. BtRiksdP 1902, 9Hufvudtit. s. 132. —
-FISKE. fiske med trål. SkrGbgJub. 19: 207 (1866). I slutet af 1700-talet skall trålfiske hafva bedrifvits regelbundet med smärre farkoster från Brixham vid engelska kanalen. LAHT 1913, s. 44. —
-FÅNGAD, p. adj. om fisk l. skaldjur o. d.: fångad med hjälp av trål. Beträffande .. de trålfångade rödspättornas lifskraft anför han, att de mesta af dessa komma upp döda. LAHT 1913, s. 50. —
-GALGE. fisk. De båda ståltrådstrossar, som trålen drages med, löpa in ombord, hvardera i en trålgalge. LAHT 1913, s. 45. —
-GRÄNS. gräns för område inom vilket trålfiske är tillåtet. Trålgränsen, som utgöres av en linje utmed kusten två nautiska mil innanför territorialgränsen. SFS 1966, s. 985. —
-LAG. arbetslag av trålfiskare. Hasslöf SvVästkustf. 260 (1949). Tio partrål-lag från Möja med fem man i varje trål-lag. TurÅ 1962, s. 170. —
-NÄT. jfr nät, sbst. 1 a. SkrGbgJub. 19: 207 (1866). I trålnätet får icke finnas mindre maskor än som .. gäller för det .. angivna området. SFS 1966, s. 985. —
-REDARE. (numera föga br.) person som ensam l. tillsammans med medlemmarna i ett trållag äger trålare. SvD(A) 7 ⁄ 1 1916, s. 5. —
-SILL. sill fångad med trål. På fiskauktionerna i Göteborg säljes mycket ofta trålsill af ypperlig beskaffenhet. LAHT 1913, s. 53. —
-VAJER l. -WIRE. fisk. om var o. en av de två vajrar l. linor med vilka trålen är fäst vid fartyget. Hasslöf SvVästkustf. 254 (1949). —
-ÅNGARE. (förr) ångfartyg använt för trålfiske. BtRiksdP 1899, 6Hufvudtit. s. 43. Trålångaren (är) i färd med att sakta kryssa hit och dit med den stora, bredmunnade trålen släpande utefter hafsbottnen. VFl. 1912, s. 140.
Spalt T 2828 band 35, 2008