| Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRIVSEL triv4sel, äv. tri4v~, r. l. m. l. f.; best. -n.
1) motsv. TRIVAS 1: förhållandet l. tillståndet att utvecklas l. frodas; särsk. i fråga om växt l. växtlighet; om levande varelse äv.: om förhållandet osv. att (fysiskt) må bra; äv. (numera föga br.) allmännare, om god l. gynnsam tillväxt l. framgång; jfr TREVNAD 2. Dessa allmänna bestämmelser böra .. befordra såväl karaktärens utbildning som den fria forskningens trifsel. Edgren GbgHögsk. 18 (1891). Han ägnade .. sin verksamhet åt ledningen af den penninginrättning .. hvars ständigt stegrade utveckling och trifsel låg honom så varmt om hjärtat. Flensburg o. Collin 46 (1906, 1915). Dyrkan av småväxta underjordiska varelser, de där skänkte växtlighet och trivsel samt bot för sjukdomar. Fornv. 1923, s. 51. (Det var) välbekant för .. lantbrukarna, att kalkning i många fall hade en synnerligen betydelsefull inverkan på kulturväxternas trivsel. TT 1927, Allm. s. 114. Antagligen saknades i de sju barnens dagliga diet åtskilligt, som välbärgade föräldrar skulle ha betraktat såsom absolut nödvändigt för sina barns trivsel och hälsa. Ansikten 156 (1932). Sångfåglarna .. fordra för sin trivsel täta buskgrupper eller snår. SvNat. 1934, s. 108. Jakt var i forntiden vägen till mättnad och trivsel. MBästJakt 7 (1950).
2) motsv. TRIVAS 2: förhållandet l. tillståndet att vara tillfreds (med ngt, i sht livsbetingelser l. tillvaro o. d.); äv. om tillstånd av (rofullt) välbehag, trevnad (se d. o. 3). Fosterlandskärleken beror af min trifsel i mitt land. SD 1905, nr 232 B, s. 3. En sak som starkt bidrar till trivseln på Gotland är att alla människor där äro så smittsamt glada och välvilliga. Ekholm Odal 75 (1930). Medan det hos (den fr. förf. E.) Sue blev rena skräckromantiken hade (A.) Blanche alltid en viss stämning av trivsel, av småborgerlig vardag. Vindros 1945, s. 136. På kontoret, i verkstaden och i bostaden ska vi ha trivsel och arbetsro. DN(A) 3 ⁄ 6 1964, s. 7. Även om Alva sade .. att jag inte helt kunde låta bli att städa ens i mitt eget rum då detta störde familjesamhällets trivsel menade jag att om jag hade valfrihet så hade jag. Myrdal AnnanVärld 211 (1984). — jfr O-, SMÅ-, VAN-TRIVSEL.
-ANDA. anda av trivsel. Nackdelarna uppvägs av den trivselanda som inramar arbetsdagen. ÖgCorr. 22 ⁄ 5 1971, Bil. s. 2. —
-BEFRÄMJANDE, p. adj. som befrämjar trivsel; jfr -främjande. Som ett uppmuntrande inslag .. kan noteras meddelandet, att stiftelsen .. donerat 150.000 kr. till trivselbefrämjande åtgärder för lärare vid norrländska läroverk. TSvLärov. 1954, s. 538. —
-BELYSNING. belysning som skänker l. sprider trivsel. Det nya Marplex-materialet, som i kombination med lysrör ger mera mjukt ljus och trivselbelysning. Form 1959, s. 360. —
(1) -BIT. (förr) trivsbit. Den sista biten av brödkakan är makt-biten, trivselbiten: av den blir man stark och frodig. Celander NordJul 1: 12 (1928). —
-FAKTOR. faktor som ger l. befrämjar trivsel. PedT 1955, s. 99. Vi har läst .. att den viktigaste trivselfaktorn i Tyskland anses vara kläderna och inte bilen eller TV-n. SvD(A) 1959, nr 354, s. 14. Personal och patienter trivs, och de trivs med varandra. Den viktigaste trivselfaktorn är just relationerna till medmänniskorna. SvD 24 ⁄ 6 1975, s. 10. —
-FRÅGA. fråga som handlar om l. berör trivsel. Trivselfrågan spelar in i industrin – arbetarna måste trivas också i sin stad. UNT 9 ⁄ 3 1949, s. 7. —
-FRÄMJANDE, p. adj. jfr -befrämjande. TSvLärov. 1955, s. 7. Ostens och vinets trivselfrämjande egenskaper. SvD 6 ⁄ 10 1971, s. 12. —
-HÖRNA. om hörna l. vrå som inretts för att ge trivsel; jfr -rum. Jag gav mig en gång iväg / från trivselhörnorna i en trerummare. OoB 1963, s. 332. —
-KVÄLL. om kväll ämnad för l. ägnad åt gemytlig samvaro l. sammankomst o. dyl. (o. som därmed skänker trivsel); jfr -afton. Upsala 18 ⁄ 3 1954, s. 3. Det var en stor ungdomlig publik och glad stämning .. när många goda krafter inom Linköpings godtemplarrörelse bjöd på en speciell trivselkväll. ÖgCorr. 13 ⁄ 4 1967, s. 6. —
-KÄNSLA. känsla av trivsel. Blomberg Städ. 61 (1931). Mot kvällen, när det lyser från många tusen lyktor från skyltar och fönsterrader, kommer trivselkänslan till storstadsbon. TurÅ 1956, s. 16. —
(1) -LAND. (i sht i vissa kretsar) landområde som befrämjar djurs (i sht renens) trivsel. Autajaurebäckenet .. är nu det enda kvarvarande område som kan uppfylla kraven på kalvningsland och s k trivselland .. Här kan renarna stanna .. tills betet högre upp i fjällen blir tillgängligt och kalvarna hinner äta upp sig i detta område. DN 19 ⁄ 11 1970, s. 4. —
-MEDEL. jfr -peng. I förordningen avses med .. trivselmedel dels trivselpengar enligt denna förordning, dels andra medel som enligt beslut av regeringen .. är avsedda att främja de anställdas trivsel. SFS 1981, s. 1136. —
-PENG. om pengar som (i organisation l. företag o. d.) avsätts för att främja trivsel (hos medlemmar l. personal o. d.); i sht i pl.; jfr -medel. Nu vill dom (på operationsavdelningen) också ha sin gamla svartvita (TV) utbytt. Dom hade tagit trivselpengarna och så hade dom lagt till ur egen kassa. Jersild BabH 31 (1978). —
-RUM. rum som skänker trivsel; sällskapsrum; jfr -hörna. SvD(B) 23 ⁄ 10 1959, s. 17. Skolan måste stå för lämpliga lokaler .. Gymnastiksalar med duschrum, elevmäss med trivselrum .. hobbyrum m. m. måste inredas. PedT 1960, s. 132. —
-SKAPANDE, p. adj. som skapar trivsel. Trivselskapande projekt, aktiviteter. Det spred sig en trivselskapande doft av kaffe och bullar. Form 1952, s. 25. Utrymmen av trivselskapande karaktär, t ex samlings- och sammanträdesrum, arbetsrum för lärare och elever .. bör finnas att tillgå. Skolvärld. 1968, nr 14, s. 44. —
-SYNPUNKT~02 l. ~20. Form 1952, s. 37. Framför allt är det från de gamlas egen trivselsynpunkt betydelsefullt att man så ordnar för dem, att de så länge som möjligt kan bo kvar hemma i sin vanda miljö. SvD(A) 25 ⁄ 1 1960, s. 4. —
(1, 2) -TEMPERATUR. särsk. till 1, om temperatur som inger l. främjar trivsel (hos i sht djur l. växt). Vi lämnar här en liten uppställning på de vanligaste krukväxternas trivseltemperatur under vintern. ICAKurir. 1985, nr 40, s. 31. —
-TRÄFF. träff ämnad för l. ägnad åt gemytlig samvaro o. dyl. (o. som därmed skänker trivsel); jfr -afton, -kväll. ABF:s trivselträff hade samlat ett 60-tal personer på Gästgivaregården i Dalby. LD 23 ⁄ 10 1957, s. 12. —
-VIKT. (i sht eufemistiskt l. skämts.) om persons kroppsvikt som är sådan att denne känner trivsel (med sin kropp); ofta om lätt övervikt. Jag är väl lite spolformad… Annars tror jag nog jag håller trivselvikten. – För många luncher? – Definitivt. Och för goda. SvD 30 ⁄ 4 1971, s. 6. Vi (brukar) rekommendera bantning till en trivselvikt före operationen. ICAKurir. 1985, nr 8, s. 23. —
-VÄRDE. om värde som tillkommer ngt o. som inger känsla av l. sprider trivsel. Det är oregelbundna kvartersfasader och krokiga gator med omväxlande perspektiv, som bildar underlaget åt trivselvärdena i den gamla stadskärnans fysionomi. LdStadsb. 12 (1952). —
-ÅTGÄRD~02 l. ~20. åtgärd som skänker l. sprider trivsel; ofta i pl. Sådana enkla trivselåtgärder som att bjuda på en kopp kaffe vid en informationsträff för personalen .. bör man i fortsättningen kunna tillåta sig inom statsförvaltningen. SvD(A) 8 ⁄ 2 1966, s. 15.
Spalt T 2552 band 35, 2007