Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRISSA tris3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (numera bl. tillf., Strindberg Brev 5: 211 (1885)).
Etymologi
[y. fsv. triza (up); liksom ä. d. tridse (d. trisse) av mlt. trītzen, trīssen, hissa l. vinda (upp) (varav t. triezen, plåga l. ansätta o. d.), motsv. mnl. trisen (nl. trijsen), äv.: brassa (blindrå); till TRISSA, sbst.]
A. motsv. TRISSA, sbst. 1.
1) eg.: hissa (ngt); (successivt l. manipulativt) påverka l. förändra (ngt abstr., särsk. ngt i siffror mätbart) så att det (l. dess kvantitet o. d.) (väsentligt l. eftertryckligt) höjs, driva l. pressa (upp); särsk. i förb. med bestämning som uttryckligen anger riktning l. mål för sådan uppåtgående förändring, särsk. dels i uttr. trissa ngt i höjden, dels (o. utom i slutet o. i ssgn UPP-TRISSA numera företrädesvis) i den särsk. förb. TRISSA UPP; äv. med personobj. (se slutet o. TRISSA UPP). Ni ärade stadsbor .. frukta icke att vi (lantbrukare) vilja i svår tid som denna trissa livsmedelspriserna i höjden! SvD(A) 15 ⁄ 11 1921, s. 13. Rör det sig om dyrgripar trissas buden i höjden till ganska respektingivande belopp. Upsala 5 ⁄ 12 1949, s. 8. — särsk. med avs. på person, dels förr i fråga om (hårt) ansättande o. d. (särsk. i uttr. trissa ngn upp och ned, ”vända upp o. ned på ngn”), dels (ngt vard.): (manipulativt l. retsamt) driva på l. hetsa (särsk. till ngt). Hon skulle .. till staden för sin sons skulld i grälet med min Gård, och blef af min advocat .. trissad opp och ned. CAEhrensvärd Brev 2: 396 (1800). Jag kanske ringer upp ”Freddie” och trissar honom om matchen. Expressen 25 ⁄ 11 2002, Sport s. 1. Barnen .. trissar byfånen att äta orm. Expressen 1 ⁄ 4 2003, s. 25.
2) (tillf.) löpa l. rulla över trissa; särsk. i den särsk. förb. TRISSA UPP.
3) (numera nästan bl. i Finl., mer l. mindre bygdemålsfärgat) i fråga om rullande l. snurrande rörelse (ss. trissa rör sig); förr äv. i fråga om samlag (se särsk. a).
a) tr.: rulla l. snurra l. sno (ngt); äv. med avs. på person, dels förr i speciellare anv.: ha samlag med, ”pippa”, dels med personobj. ersatt av prep.-förb. inledd av med, i sht förr särsk. [möjl. delvis med anslutning till 1 slutet] bildl.: lirka l. krångla l. bråka. Det är här man .. glädes åt den glada synen af de .. engelska småbarnen, som .. trissa sina snurror. Andersson Verldsoms. 3: 296 (1854). Fy f(a)n tr(iss)a pigor! Strindberg Brev 5: 191 (1885). Fru Wikman.. Jag vet nog, huru ofta jag fick trissa med Wikman. Nervander Bild. 201 (1887). (Betongbädden) gav man en sista elegant avputsning genom att mödosamt stå och trissa en tom vinbutelj fram och tillbaka över den blöta massan. Kjellgren SpanOd. 96 (1932).
b) intr.: rulla l. snurra o. d.; äv. (om levande varelse): (planlöst) fara runt l. gå l. irra omkring; särsk. i förb. med mer l. mindre betonat rumsadverbial (påminnande om partikel). (Småfåglarna) trissade .. tätt omkring en hvar då man syntes på gården. Runeberg AntRunebg 142 (c. 1878). Föraren miste kontrollen över bilen varpå bilen trissade runt minst tre varv innan den stannade. Hufvudstadsbl. 21 ⁄ 4 2002, s. 4.
4) i fråga om bearbetning medelst trissa o. d., dels (om ä. förh.): bricka (band o. d.), dels förr i ssgn AVTRISSA. Gördeln (till pälsen) virkades eller trissades. Det senare utfördes med ett slags träbrickor, försedda med hål, genom vilka trådarna träddes. Nordström Luleåkult. 91 (1925).
B.
5) (numera mindre br., om ä. förh.) motsv. TRISSA, sbst. 2: brassa (blindrå). Serenius Hhhh 4 a (1757). Förmenes, at när .. (blindrån) brassas något Långskeps, såsom andra Rår, och med det samma Trissningen ringa: skall detta Segel mer bidraga til Skeppets framfart, än när den trissas så mycket som vanligen. Chapman Dimens. G 4 b (1796). Ekbohrn (1936).
Särsk. förb.: TRISSA OM. (i Finl., numera bl. tillf.) till 3 a: snurra omkring (med ngn); särsk. bildl. Vi skola trissa om med dem så, att icke blott de, utan hela rådet skall tappa koncepterna. Topelius Fält. 5: 234 (1867).
TRISSA UPP10 4. Trissa upp sig. Tholander Ordl. (1872; utan angiven bet.).
1) till 1: trissa (ngt) uppåt l. till (överdrivet l. oskäligt) hög(re) nivå; särsk. med avs. på dels pris l. avgift o. d. (förr äv. (möjl. till 3 a) med avs. på person, liktydigt med: skörta upp), dels förväntningar l. intresse o. d. (äv. företeelse som görs till föremål för upptrissat intresse l. engagemang o. d.); äv. till 1 slutet: hetsa upp (ngn) (särsk. reciprokt). Hyrorna trissas upp vartenda år. De unga förbrytarna hade trissat upp varandra. Jag vet hur man trissar upp folk på värdshus, der man aldrig har samvete. Almqvist Törnr. 3: 144 (1850). Genom stark reklam trissa konsthandlare upp prisen på vildheterna. Cederström Minn. 219 (1913). Idrottslandskamperna trissas upp till oerhörda evenemang med jättelika vänskapsdemonstrationer. SvD(B) 1945, nr 176, s. 8. Tillverkarna har redan börjat trissa upp intresset för tillsatser och antenner. DN 2 ⁄ 4 1984, s. 1.
2) (tillf.) till 2; refl.: rulla upp sig på l. över trissa. Alla sätt att få repet att trissa upp sig, var förgäves. LundagKron. 3: 26 (1955).

 

Spalt T 2535 band 35, 2007

Webbansvarig