Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRANSEPT transäp4t, n. (Agardh o. Ljungberg 4: 298 (1863) osv.) l. r. l. m. (SvT 1852, nr 158, s. 4, osv.); best. -et resp. -en; pl. = (UB 7: 624 (1875) osv.) l. -er (SvT 1852, nr 158, s. 4, osv.).
Ordformer
(-s- (-c-) 1852 osv. -ss- 18621950)
Etymologi
[jfr t., eng., fr. transept; bildning till lat. trans, genom (se TRANS-), o. saeptum, inhägnad, mur, skrank (se SEPTI-)]
tvärgående, utskjutande parti av byggnad; särsk. (o. numera bl., i fackspr.) i kyrkobyggnad: tvärskepp l. tvärhus (äv.: korsarm (se d. o. 2 a)). Det nya (Kristall)palatset kommer att undergå flera förändringar. Det skall få tre transepter. SvT 1852, nr 158, s. 4. Såsom en afslutning af beklädnadsgruppen upptog den s. k. ”Seidenhof”, östra transeptet från rotundan till yttre galleriet. MeddSlöjdF 1898, 2: 44. Knut den heliges Laurentius-kyrka .. består av ett absidkor .. därtill ett transept och ett långhus. Fornv. 1944, s. 253. Ärkebiskopen Jacob Erlandsens kvarlevor får sin slutgiltiga placering i domkyrkans södra trancept. Kulturen 1984, s. 22.
Ssgr (numera mindre br.): TRANSEPT-ARM. korsarm (se d. o. 2 a). TT 1898, Byggn. s. 40. Kyrkans längd .. är 63 meter, bredden mellan transeptarmarna 40. TurÅ 1942, s. 134.
-PORTAL. jfr portal 1. Cornell NorrlKyrklK 152 (1918). En svickeldekoration identiskt lika den i Uppsala norra transeptportals röste. HT 1952, s. 269.

 

Spalt T 2295 band 35, 2007

Webbansvarig