Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRALLA tral3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[bildat till eng. trolley (se TROLLEY), med återgivande av eng. o med a (jfr SJAPP, sbst.2), möjl. med anslutning dels till TRALL, sbst.2, dels till TRILLA, sbst.2; jfr äv. d. trolje, nor. tralle. — Jfr TRALL, sbst.2]
1) om (relativt) liten, låg vagn för godstransport o. d.; särsk. om sådan vagn som går på järnvägsspår o. d.; äv. (numera bl. i icke fackmässigt spr.) om liknande vagn för persontransport (jfr DRESSIN 2); jfr HJULING, sbst.1 2, PLATÅ-VAGN. En liten tralla med gallerbotten och draghandtag. Björkman (1889). Tjugo minuter före olyckan hade banvakten på tralla passerat stället. Dagen 3 ⁄ 1 1898, s. 3. (Överbibliotekarien) inventerade själv .. s. k. trallor för (bok)lådornas befordran inom byggnaden. NordTBB 1925, s. 253. Man lägger naturligtvis ett trallspår från kajen och kör mjölet på tralla direkt från båt och i magasin. Larsson I By Vår 43 (1927). Från propsförråden (i hamnen) komma trallor som gå på träspår, breda plankor, där trallorna ständigt spåra ur och välta. SvD(B) 1938, nr 193, s. 6. — jfr BANVAKTS-, MOTOR-, SLIP-, STJÄLP-TRALLA.
2) om löpvagn ingående i travers(kran) o. d.; jfr DRESSIN 2 slutet. SJ 3: 491 (1906). I bryggan (som ingår i kranen) löper en tralla med lyftblock. SvByggkatal. 1955, s. 77. — jfr TELFER-TRALLA.
Ssgr: (1) TRALL-BANA. (numera bl. mera tillf., i sht om ä. förh.) jfr bana, sbst.1 1 c, o. -spår. SD(A) 20 ⁄ 5 1899, s. 6.
(1) -SPÅR. (numera bl. mera tillf., i sht om ä. förh.) jfr spår, sbst.3 2, o. -bana. Larsson I By Vår 34 (1927).
-VAGN. särsk. (numera bl. mera tillf.) till 1: tralla. JernkA 1882, s. 148.

 

Spalt T 2257 band 35, 2007

Webbansvarig