Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRAGIKER tra4giker (tràschik’r Dalin (1854)), m. ⁄ ⁄ ig.; best. -n; pl. = (Sjöberg SDikt. V (1828) osv.) ((†) (med lat. pl.) tragici Kellgren SVS 4: 110 (1780), Bergman MVBar. 183 (1926))
Etymologi
[jfr d. tragiker; av t. tragiker, av lat. tragicus, substantivering av tragicus, adj. (se TRAGISK)]
motsv. TRAGEDI 1.
a) tragediförfattare; jfr TRAGÖD b. Kellgren (SVS) 4: 110 (1780). De athenska tragikernas verk uppfördes vid stadens gemensamma fester. Wifstrand GrKultHFas. 17 (1950).
b) (numera bl. mera tillf.) skådespelare i tragedi(er) l. i tragisk(a) roll(er); jfr TRAGÖD a. ÖoL (1852). Torsslow har som komiker större talang än som tragiker. 3SAH LV. 1: 59 (c. 1858). Även den störste komiker har en tragiker inom sig. Expressen 17 ⁄ 1 1992, s. 2.

 

Spalt T 2226 band 35, 2007

Webbansvarig