Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TONSILL tonsil4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. tonsille, eng. tonsil, fr. tonsille; av lat. tonsillae, pl., tonsiller, dimin.-bildning till toles, tolles, pl., svulst i halsen, struma, av osäkert ursprung, möjl. dock rotbesläktat med TON, sbst.2 — Jfr TONSILLIT]
särsk. anat. mandel (se MANDEL, sbst.1 3 a α), halsmandel; i sht i pl.; jfr GOM-MANDEL. Murray PVetA 1794, s. 91. I sin skolläkarverksamhet har .. (han) funnit förstorade tonsiller hos 13% av 1,185 barn. Wirgin Häls. 4: 87 (1939).
Ssgr: TONSILL-EKTOMI. med. operativt avlägsnande av tonsill(er). Hygiea 1909, s. 92. —
-SVULST. (numera mindre br.) svullnad hos tonsill(er). SAOL (1900). IllSvOrdb. (1964).

 

Spalt T 1986 band 35, 2006

Webbansvarig