Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TONETT tonät4 l. tω-, r., best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av amerik. eng. tonette, avledn. av tone, ton (se TON, sbst.2) efter mönster av KLARINETT, KORNETT]
mus. liten o. från spetsen anblåst flöjt av konstmaterial (för barn). Tonetten. En behaglig liten flöjt med kromatiskt tonregister och fingerhål med avstånd lämpade för små nypor. ÖgD 1 ⁄ 11 1941, Bil. s. 3.

 

Spalt T 1981 band 35, 2006

Webbansvarig