Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TOM tå4m, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(tom (th-) 1697 osv. tome 1713–1940. tommer, pl. 1782)
Etymologi
[liksom d., eng. tome av fr. tome, av lat. tomus, av gr. τόμος, avskuret stycke, del av bok, vbalsbst. till τέμνειν, skära (sönder), utan säker utomgrekisk motsvarighet. — Jfr ATOM, DIKOTOM, -TOM]
(numera i sht i fackspr.) band (se BAND, sbst.1 17) l. volym som utgör del (se d. o. I 2) av större bokverk; förr äv. dels om del (omfattande ett antal kapitel l. dyl.) ingående i verk (som omfattar ett l. ett mindre antal band) (jfr BOK, sbst.2 2), dels om del (bestående av ett l. flera häften (se HÄFTE, sbst.3) o. d.) av skriftserie o. d. (utan särskilt avseende vid indelning vid inbindning), dels allmännare, övergående i bet.: bokband vilket som helst. Schück VittA 4: 65 (i handl. fr. 1697). Joh. Messenii Analectorum Libri .. (m. m.) har jag ännu på trycket vthi särskilte Tomer, och lära de iämwäl stiga til en stor foliant. HSH 7: 175 (1703). Med .. (nyskapade ord) skulle man utan all ända kunna öka antalet af Tomer til en Swensk Ordbok. DA 1768, nr 48, s. 1. Att hwarje (medicinskt) arbete af en wanlig toms tjocklek icke skulle få .. (lånas) längre än en wecka. SPF 1834, s. 468. Jag har under trycket 2 nya tomer af Witterhets Akademiens Handlingar. BEHildebrand i MolbechBrevveksl. 2: 300 (1844). De två första .. tomerna av ett större arbete, vars tredje del .. utkom 1621. SydsvGeogrSÅb. 1925, s. 60. Silfverstolpe Heml. 35 (1940). — jfr FOLIO-, SLUT-TOM.
Ssgr (numera föga br.): TOM-FÖLJD. följd (se d. o. 4 e) av tomer. Utgifvandet af en större Tomföljd. Tegnér Brev 4: 254 (1827). Ljunggren SAHist. 2: 377 (1886). —
-TALS. i tomer, en tom åt gången. At (Svenska) Academien beslutit at .. utgifva sina Acter .. uti en suite, Tom-tals och ej i lösa stycken. Porthan BrSamt. 1: 235 (1800).

 

Spalt T 1919 band 35, 2006

Webbansvarig