| Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TIPTOP l. TIPPTOPP tip3~top2, sbst., adj. o. adv. oböjl.
(ngt vard.)
I. ss. sbst.: höjdpunkt o. d.; särsk. dels (förr) i uttr. tiptop av ngt, det bästa l. finaste av ngt, höjdpunkten (se HÖJD-PUNKT slutet) l. gräddan (se GRÄDDE 2 b) av ngt, dels i förb. med prep. i l. på, om ngt av högsta klass l. på topp. I Nordgrönland (utgörs) sjelfva tip-top af grönlands-aristokratien af familjen Broberg. Fries Grönl. 70 (1872). Vår vidareutbildning ska vara i tipptopp för att möta framtidens krav. DN 11 ⁄ 3 1998, s. A10. Att det ändå inte blir högsta betyg (på konserten) beror på att .. (artisten) själv inte är på tiptop. Expressen 21 ⁄ 7 2002, s. 24.
II. ss. adj. o. adv.: utomordentligt bra l. fin, ”finfin”, ”jättebra”; utmärkt, förträfflig, förstklassig; av högsta klass, i bästa skick; äv. i inskränktare bet.: efter senaste l. nyaste modet, högmodern; ss. adv. äv.: utomordentligt, i högsta grad, helt o. hållet. Allting är tiptop. Huset är i tiptop skick. Hon mår tiptop. ”Tip-top”, sade vivörerna och smackade med tungan, ty detta var det nyaste Hamburgsuttrycket för något extra fint. Hedberg Mann Budd. 1: 265 (1904). Hennes väska var tip-top och när hon öppnade den och lädret fick rynkor, luktade den dam. Engström Bläck 126 (1914). I Europa skulle det räknats som ganska tip-top modernt. Cederschiöld Manh. 100 (1916). Ett tip top fordon med alla nya finesser. Rogberg Portug. 26 (1931). Om säkerheten inte är tip-top, och det finns minsta risk, stängs luftrummet. GbgP 20 ⁄ 10 2001, s. 30.
Spalt T 1610 band 34, 2005