Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TIDEVARV ti3de~var2v, förr äv. TIDVARV l. TIDAVARV, n.; best. -et; pl. = (Broman Glys. 1: 262 (c. 1730) osv.) ((†) -er Schönberg SvarVetA 1764, s. 10).
Ordformer
(tidahvarf 17561759. tidevarv (-j-, -hv-, -f) c. 1730 osv. tidewärf 1770. tidhvarv (-f) 17451879)
Etymologi
[av TID, sbst., o. VARV]
1) (†) om tidpunkt l. tillfälle för genomgripande förändring(ar) o. som inleder ett nytt tidevarv (i bet. 2); äv. dels om den (de) förändring(ar) som sker, dels om händelse(r) som orsakar sådan(a) förändring(ar); vändpunkt l. skifte; äv. i uttr. göra tidevarv, åstadkomma en vändpunkt (jfr EPOK 2 slutet). Oss förestår ännu torde hända ett tidehvarf som 1765. JGOxenstierna Dagb. 166 (1771). Detta Fälttåg .. blef sedan länge .. ansedt för et så märkeligt tidehwarf, at folket började derifrån räkna sina år och händelser. Hülphers Norrl. 3: 75 (1777). (Sv.) Tidehwarf .. (t.) der Anfang eines Zeitraums, die Epoche. (fr.) l’époque. Dähnert (1784). Det var Gustaf Adolph förbehållit at göra tidehvarf i Tactikens historia. KrigsmSH 1799, 1: 57.
2) om (längre) tidsavsnitt som kännetecknas av vissa genomgående drag l. som begränsas av vissa betydelsefulla händelser; äv. med inbegrepp av samhället l. det som kännetecknar perioden o. d.; äv. (numera föga br.) dels pregnant, om betydelsefull period, epok, dels (ironiskt) om egendomlig period, i uttr. leva i ett tidevarv. Det täckes Ridderskapet och Adeln ifrån denna stund begynna ett nytt, Gud gifve välsignadt, tidehvarf. 2RARP 18: 212 (1751). Runstens Tiden utgör sålunda et helt annat Tidehwarf än (osv.). Schück VittA 5: 565 (i handl. fr. 1760). (På Napoleons tid) kunde man säga att ”man levde i ett tidehvarf”. Sehlstedt Utk. 10 (1857). I vapen mot ett tidehvarf / Han lefde och han dog. CVAStrandberg 1: 228 (1868). Det var ett tidehvarf, som med .. (G. III) gick i grafven. Tegnér Armfelt 1: 469 (1883). Den gustavianska tiden .. ter sig .. som ett egenartat, inom sig slutet tidevarv. SvFolket 7: 12 (1938). Akantusblad .. som hörde tidevarvets ornamentik till. Rig 1954, s. 9. — jfr BILDNINGS-, FRIHETS-, REFORMATIONS-, ROKOKO-TIDEVARV m. fl. — särsk.
a) föregånget av genitiv- l. adjektivattribut angivande företeelse l. egenskap o. d. som präglar l. karakteriserar perioden i fråga. Turismens, teknikens tidevarv. Det olyckeliga tidehvarf, hvilket ej länge sedan .. afsöndrat ifrån riket en stor del medborgare. PH 8: 7013 (1765). Alla naturliga passioner hade i barbariets tidehvarf en större energie. Kellgren (SVS) 5: 606 (1792). Fornforskare hafva ådagalagt, att åtminstone flera af .. (runstenarna) tillhöra Christna tidehvarfvet. Broocman SvSpr. 78 (1810). I England ha av fyra drottningars regeringar tre varit glänsande tidevarv i landets historia. Lagergren Minn. 8: 273 (1929). Kulturen 1953, s. 50 (: folkvandringarnas tidevarv).
b) om tidrymd som omfattar en persons l. generations levnadstid (jfr 3 b) l. verksamma tid; särsk. dels om monarks o. d. regeringstid, dels i uttr. vårt tidevarv. En blygd för vårt, så kallade, uplysta Tidehvarf, som borde .. för våra Efterkommande undangömmas. Rudenschöld PVetA 1772, s. 15. Som förr i sin farmors tidehvarf / de sutto kring lampan och blandade korten. Heidenstam Dikt. 33 (1895). Fredrik den stores tidevarv. Almquist VärldH 6: 271 (1929). Shakespeares gyllene tidevarv. SvD 3 ⁄ 6 1997, s. 41.
c) (†) om historisk period. Svenska Historiens Sjette Tidhvarf sträcker sig ifrån år 1389 till 1520. Botin Utk. 427 (1764). Tidevarvet sträckes till 1519, året för Karl V:s val till tysk kejsare. 3SAH LXV. 2: 111 (1955).
3) i försvagad anv. av 2: tidrymd, tidsavsnitt, period. Broman Glys. 1: 49 (c. 1730). Denna boken .. innefattar .. et tidehwarf af 80 år. Almquist InlHelSkr. 235 (1775). Sådant skall man i somliga tidehvarf kalla .. Winglare-prat. Blix SvFinance 29 (1797). Att med dagar förstås långa tidehwarf, hwarunder .. (Gud) tillät jorden utbilda sig till en tjenlig bostad för menniskan. Hartman Naturk. 36 (1836). Tidevarv komma, / Tidevarv försvinna / Släkten följa släktens gång. Ps. 1937, 21: 2. De förhistoriska tidevarven. Selander LevLandsk. 11 (1955).
a) (†) om förhållandevis kort tidsavsnitt l. period; ett tag (se TAG, sbst.1 5); äv. dels: tillfälle, dels: tid (se TID, sbst. 1). Hwarest och 3: grannar .. nyttia muhlbete, på wissa tidehwarf om somaren. Broman Glys. 1: 262 (c. 1730). Det tidehvarf jag ärnar tilbringa på genomläsningen. Kellgren (SVS) 4: 22 (1779). Jag hoppas at det wälgörande wäsende som gifwit mig rörelse, äfwen skal göra mitt tilkommande tidehwarf sällt. Ullman Frök. 76 (1780). Glädjoms än ett tidehvarf! JGRichert hos Warburg Richert 2: 318 (1849).
b) (†) om ngns livstid (jfr 2 b) l. liv. (Hans) Tidehvarf var alt, des lefnads ur utlupit. Tilas ÅmVetA 1748, s. 29. Stode mitt lifsmått i mitt skön, så wille jag det ännu .. förlänga, ej af lystnad, at efter et långt tida-hwarf, skåda (osv.). Tessin Bref 1: Dedik. s. 4 a (1756). Adlerbeth Buc. 24 (1807).
c) (numera mindre br.) i pl., i uttr. med bet.: mänsklighetens l. jordens historia, det förflutna. Oelreich 310 (1755). Schönberg Bref 1: 116 (1777: de äldre tidehvarf). Odlingen (av skogsmark) hafva, under tidhvarfvens lopp, fortgått, fulländats. Valerius 2: 215 (1837). Christi kyrka går oafbrutet sin stilla gång genom tidehvarfven. Melin Pred. 2: 8 (1847). Rig 1949, s. 191 (: gångna tidevarv).
d) (†) i sg. l. pl., ss. beteckning för utomordentligt lång l. obegränsad tidrymd, evighet (se d. o. 2 d); jfr EON 1. Det fordras tidehvarf, at sådan hvälfning gjöra. Nordenflycht (SVS) 3: 31 (1762). At fylla detta rum et tidehvarf ej förslår. GFGyllenborg Bält 191 (1785). Bror är icke gjord för att skrifva för .. denna vrå af verlden, för denna timma som flycktar, men för Europa och tidehvarven. Kellgren (SVS) 6: 173 (1788). Genom tiders tidehwarf / beware blank wår sköld! Melin Huml. 87 (1882).
4) (†) om tidrymd tänkt ss. (del av) ett cykliskt förlopp; äv. om kretslopp l. bana; jfr CYKEL, sbst.1 2, OMLOPP 1. (Fr.) Cycle .. (sv.) en krets, tid-hwarf i tid-räckningen. Möller 1: 428 (1745). (Sv.) Tide-hvarv, Tidens omgång, (lat.) Periodus. Schultze Ordb. 2011 (c. 1755). Förborgade och höga Väsen, / Som skrifvit samma allmaktslag / För solars tidehvarf och gräsen, / Som vissna på en sommardag! Wallin Vitt. 1: 64 (1821).

 

Spalt T 1059 band 34, 2004

Webbansvarig