| Publicerad 2003 | Lämna synpunkter |
TEMA te4ma l. te3ma2, n. (Swedenborg RebNat. 1: 215 (1711) osv.) ((†) r. l. f. Gustaf III 3: 363 (1790: theman, sg. best.), NutMusL 1922, s. 77 (: temor, pl.)); best. temat (Moberg Gr. 183 (1815) osv.) ((†) utan slutart. Swedenborg RebNat. 1: 215 (1711), LittT 1795, s. 11) (ss. r. l. f. teman); pl. teman (SvD(A) 9 ⁄ 11 1930, s. 6, osv.), äv. = (MoB 7: 3 (1799), RöstRadioTV 1975, nr 44, s. 54) l. temata (ConsAcAboP 2: 128 (1658), SvOrdb. (1986)) ((†) temer Weste (1807), LD 29 ⁄ 10 1909, s. 2; temor Strindberg Dikt. 196 (1869, 1883), NutMusL 1922, s. 77)
1) om grundtanke i l. ämne för muntlig l. skriftlig l. litterär l. konstnärlig framställning o. d.; förr äv. om tes l. påstående. Thet temma lärer ei kunna kulkastas, omnes catholici sunt sanctorum et papae sui adoratores. Swedenborg RebNat. 1: 215 (1711). Fåfängligheten af alla jordiska njutningar, hvilket utgör themat i Predikare-boken. Agardh ThSkr. 1: 3 (1842, 1855). Det genomgående temat var eljes bolsjevikfaran. Talets författare hade just inte sparat sina färger, när han målade den lede på väggen. GHT 1 ⁄ 2 1944, s. 6. Temat om den med misteln dödade guden framträder på nordiskt område i Baldersmyten. Arv 1947, s. 145. De övriga temana, som förekom på konferensen var säkerhetsaspekter, tunnväggiga konstruktioner, höghus (osv.). TT 1970, nr 15, s. 70. Att tavlor som dessa (som skildrar ”den breda o. den smala vägen”) har överlevt moder och trender .. bekräftar temats aktualitet även i vår egen tid. Kulturen 1988, s. 80. — jfr BEVIS-, GRUND-, SIDO-, ÄLSKLINGS-TEMA m. fl. — särsk.
a) om övergripande ämne för forskning l. skolarbete o. d. som överskrider traditionella gränser mellan universitets- resp. skolämnen; i sht ss. förled i ssgrna TEMA-ARBETE, -FORSKNING m. fl. Hela skolan arbetade med samma tema. Eriksson o. Dovelius Önskesamh. 19 (1998).
b) i uttr. stående tema, om tankegång l. ämne som ständigt återkommer i skriftlig l. litterär framställning o. d. Finlands återeröfring eller dess sjelfständighet .. utgör ett stående tema i hans brefvexling under den närmaste tiden efter freden i Fredrikshamn. Tegnér Armfelt 3: 255 (1887). Livets harmoni och lycka är ett stående tema i upplysningens teologiska utrustning. KyrkohÅ 1926, s. 33.
2) (numera mindre br.) om text på ett främmande språk l. svenska avsedd som skriftlig översättningsövning till svenska resp. främmande språk, i sht latin; äv. om konkret, färdigställt resultat av sådan övning; äv. om skoluppsats. (Johannes klagade på) att Laurbeckius hahr warit försumligh medh honom och hans brödher och inth(et) mehra en 14 themata gifwit sedan Maji månadt. ConsAcAboP 2: 128 (1658). At Disciplarnas Themata och Scripta eij böra corrigeras hemma af Docentibus. Schotte NyköpElLärovH 3: 13 (i handl. fr. 1750). Jag på lärdom var trött / Sen min ungdom jag nött / Ibland glosor och themor så döda. Strindberg Dikt. 196 (1869, 1883). (Jag) måste under ferien .. skriva svenska teman för ferieläraren i Norra Latin, som fann mina uppsatser utmärkta. Lidman Lågan 179 (1952). SvOrdb. (1986). — jfr HEM-, LATIN-TEMA m. fl.
3) mus. följd av toner som utgör en melodisk enhet, vilken återkommer flera ggr i samma l. varierad form i ett längre musikstycke; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Londée Kellner 18 (1739). Universitetet skall omfatta alla läroämnen .. eller, om ett utbrytes, ramla öfverända .. Så låter themat, och det igenkännes lätt i variationerna. Hygiea 1840, s. 199. Understundom ställer Lindblad vid större kompositioner, som äro mer genomkomponerade, ett nytt tema såsom motsats till det första motivet. 2SAH 57: 71 (1880). I första satsen (av en symfoni) tillämpas regelbundet sonatformen, som utvecklas på grundval av motsättningen mellan tvenne .. temata. Jeanson o. Rabe 2: 62 (1931). Variationer över ett tema av Bach. SvHandordb. (1966). — jfr HUVUD-, SIDO-TEMA m. fl.
4) språkv. om bestämd uppsättning böjningsformer av ett verb, uppräknade i viss ordning o. utifrån vilka verbets samtliga paradigm kan härledas; förr äv. om ett ords stam; särsk. i uttr. ta (i sht förr äv. säga l. ge) tema på ett verb (se TAGA, v. I 3 h ν β’). DA 1768, nr 53, s. 1. Att de svaga adj. i sitt thema erhållit samma rent fonetiska tillväxt af ett n, som flere subst. Rydqvist SSL 2: 617 (1860). Att uppräkna infinitivus presens, preteritum indikativ och supinum, hvilka former innehålla verbets alla stamformer, kallas att gifva tema på verbet. Brate SvSpr. 135 (1898). Grekiska läste mina kamrater och jag för lektor Henning .. Han exercerade aktningsvärt med verbens tema. ÅbSvUndH LIX. 2: 103 (1940).
-BILDNING. (numera bl. tillf.) till 3, 4. Uppström Matth. 116 (1850). En ovanlig längd i temabildningen, det ofta groteska i kontraster och instrumentala verkningar samt blandningen af högt och hvardagligt .. göra .. (Mahlers) symfonier ej just lättillgängliga. 2NF 17: 527 (1912). —
-BOK.
1) (numera mindre br.) till 2: skrivbok avsedd l. använd till att skriva översättningsövningar l. uppsatser i. ÅbSvUndH 68—69: 289 (1742). Sent kom jag hem på eftermiddagen då en stor bunt temaböcker väntade på att bli rättade. Strindberg TjqvS 4: 55 (1875). SAOL (1973).
(1, 1 a) -DAG. om arrangemang som omfattar en dag o. ägnas åt visst tema; jfr -helg, -vecka. Nu önskar vi temadagar när hela skolan arbetar ihop. DN 11 ⁄ 12 1973, s. 35. En temadag på stadsbiblioteket .. med anledning av det internationella barnåret. GbgP 18 ⁄ 3 1979, s. 11. —
(1 a) -FORSKNING. om (tvärvetenskaplig) forskning kring visst tema. MotRiksd. 1977—78, nr 885, s. 7. —
-GENOMGÅNG~102, äv. ~200. särsk. till 2: (numera mindre br.) genomgång av översättningsövning o. d. PedT 1890, s. 47. Grammatiklektionerna och temagenomgången stå ännu för mitt minne såsom ej alltför angenäma timmar. ÅbSvUndH LIX. 2: 21 (1914). —
(1) -GUDSTJÄNST~02 l. ~20. gudstjänst med inriktning på visst tema. SFS 1976, s. 317. En serie temagudstjänster hölls i Seglora kyrka under november månad. Temat var ”Människan inför de yttersta tingen”. Fatab. 1981, s. 182. —
(1) -HELG. arrangemang som omfattar ett veckoslut o. ägnas åt visst tema; jfr -dag, -vecka. Allaktivitetshusets temahelger .. En har ägnats åt sport, en åt politik, en åt narkotikaproblem. DN 27 ⁄ 11 1969, s. 35. —
(3) -INSATS~02 l. ~20. jfr insats 6; äv. i oeg. l. utvidgad anv. Norlind AMusH 276 (1921). SvLittTidskr. 1966, s. 88 (oeg. l. utvidgat). —
(1) -KVÄLL. jfr -dag, -helg. SvD(A) 23 ⁄ 9 1968, s. 27. En temakväll i TV 1 på tisdag avslutas med en direktsänd debatt om barn och vuxna. SvD 27 ⁄ 11 1969, s. 18. —
-ORIENTERAD, p. adj. särsk. till 1 a: som är inriktad på ett tema. MotRiksd. 1977—78, nr 885, s. 18. —
(1) -PARK. [jfr eng. theme park] (nöjes)park anlagd med inriktning på visst tema (l. vissa teman). SDS 28 ⁄ 6 1983, s. 16. —
(1) -RESA. charterresa o. d. som ägnas åt visst tema. DN 23 ⁄ 2 1975, s. 41. Temaresorna kommer allt mer. Det kan vara att studera vinodlingar i Tyskland eller konst i Italien. SvD 26 ⁄ 9 1976, s. 25. —
(2) -RÄTTNING. (numera mindre br.) rättning (se d. o. 6 b) av elevers översättningsövningar o. d.; jfr -granskning. Temarättningens vedermödor och vanskligheter behöfver jag icke närmare utveckla. PedT 1904, s. 297. SAOL (1950). —
(2) -SKRIVNING. (numera mindre br.) jfr skrivning 5 (b). Fryxell SvSpr. X (1824). (Eleven) förvärfvar .. genom temaskrifning .. förmåga att med tillhjelp af ordbok och språklära till tyska öfversätta en lättare svensk text. LärovKomBet. 1884—85, 1: 205. Gurli såg upp från sin temaskrifning. Kamraten 1893, s. 101. SAOL (1973). —
(2) -SVENSKA. (numera föga br.) = svenska, sbst.3 2. ÅbSvUndH 34: 50 (1840). Bergman var en .. konservativ man, vilket .. visade sig däri att han vidhöll gammalstavningen även i de temasvenskor, som utdelades vid skrivningarna. TSvLärov. 1945, s. 220. —
(1 a) -TERMIN. särsk. om termin med tvärvetenskaplig inriktning som avslutar den svenska universitetsutbildningen i teologi. SvD 8 ⁄ 10 1976, s. 26. —
(1) -TRÄDGÅRD~20, äv. ~02. trädgård anlagd med inriktning på visst tema; jfr -park. GbgP 4 ⁄ 10 1983, s. 34. —
(1) -UTSTÄLLNING~020. SvD(A) 21 ⁄ 6 1966, s. 5. Biennalen är dels en stor temautställning .. dels är den en ambitiös mönstring av moderna internationella konstströmningar. ForsknFramst. 1986, nr 7, s. 33. —
(1, 1 a) -VECKA. jfr -dag, -helg. På måndagen startade skolornas temavecka om miljövård. SvD 1 ⁄ 9 1970, s. 8. Handikappförbundens centralkommitté .. (anordnar) en temavecka med deltagande av 22 handikapporganisationer. DN 11 ⁄ 4 1979, s. 11.
Spalt T 747 band 34, 2003