Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TASTA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE (BtFinlH 3: 466 (1560: tiltastende), RA II. 1: 485 (1614: tilltastande)), -NING (G1R 1: 212 (1524: tiil tasningh), Girs G1 112 (c. 1630: tiltastning)); -ARE (se d. o.).
Ordformer
(tas- 1524 (: tiil tasningh). tast- 1527 (: tasta an)1907 (: tasta .. an))
Etymologi
[jfr d. taste, mlt. o. mht. tasten (t. tasten), ä. fr. taster (fr. tâter), it. tastare; av vulgärlat. tastare, frekventativ bildning till mlat. taxare (se TAXERA). — Jfr ANTASTA, TAST, TASTARE, TATONNERA]
(†) tr. o. intr.
1) (med handen) vidröra l. beröra l. gripa (ngn l. ngt); särsk. oeg. l. bildl., särsk. dels intr. i förb. med prep. l. efter, dels i uttr. tasta handen l. händerna (ut)i ngt, lägga beslag på l. inskränka ngt; äv. i pass. närmande sig dep.; jfr ANTASTA 1. Herre bögh nid tin himmel och kom nidher, tasta på bergen at the mågha ryka. Psalt. 144: 5 (öv. 1536). Her tastes flux på wåre taske, på alle sijder, med swår onyttig vmkost. G1R 15: 255 (1543). AAAngermannus FörsprKyrkiost. C 3 b (1587: efter). Lijckväll taste både Cammaren och Ammiralitetet henderne uthi samme toll. RP 6: 245 (1636). Om man tå i skärandet til Olycka träffade någon Åder i Brystet, tå tasta henne medh Handen, och bint henne medh en Silkestrå. IErici Colerus 2: 294 (c. 1645). (Förändringen är inte så stor att) then, som medh förstånd then ene och then andre (av lagarna) läser icke .. skal kunna märkia, och lijka som hand-grijpligen tasta, at (osv.). Stiernhielm WgL Föret. (1663). Wingård Minn. 2: 43 (1846).
2) i fråga om strid l. krig l. sjöröveri: anfalla l. angripa l. attackera o. d.; särsk. i uttr. tasta (up)på ngn l. ngt, anfalla osv. ngn l. ngt; äv. med sak- l. personobj.; äv. oeg.; jfr ANTASTA 4. (De lät) vthropa och förscriffua, at alle the ther wille löpa til siöös .. och tasta vppå Danmark, Norige och Swerige, the skulle haffua frij haffn til at byta och selia theras rooff. OPetri Kr. 150 (c. 1540). Jag (har) förnummit, huru .. (livländarna) haffve tastedtt påå E. K. Ma:tt(z) undersåter och dochligväll .. begiere, att E. K. Ma:tt ville geffve them theris fonnger lööss. G1R 29: 626 (1559). Synnerligen lät han taste uppå the Engilske köpmän. LPetri Kr. 122 (1559). (Kung Eriks skepp) tastade och upptogo de skepp, som till eller från Narven ville. HSH 12: 126 (1599). Sin Fiend bättre man kan wäria ur een Skans, / Än innom tasta then medh een owissan kans. Palmchron SundhSp. 245 (1642). Spegel GW 191 (1685). — jfr TILL-TASTA.
3) med avs. på stycke (se d. o. 19): medelst tastare söka efter gallror (se GALLRA, sbst.2). Efter .. (förberedelserna) tastar man Stycket, och med flit efterletar om gallror finnes. Grundell AnlArtill. 2: 38 (c. 1695). Efter (prov)Skottet wiskas och tastas Stycket å nyo. PH 9: 20 (1768). Törngren Artill. 2: 21 (1795).
Särsk. förb. (†): TASTA AN. jfr antasta.
1) till 1.
a) fasttaga l. gripa (ngn); jfr antasta 2. Tå gifwe wij wåre Befallnigzmän .. wår fullmacht till at taste them an, och förskicke them .. till osz. Schmedeman Just. 58 (1572). LReg. 269 (1676).
b) företaga l. ta itu med (ngt), särsk. i uttr. tasta saken an; jfr antasta 9. Taste vij saken medh allvar an och göra oss mästare aff siöen, så hafver ded .. ingen nödh. AOxenstierna 4: 336 (1629). RP 6: 291 (1636).
c) i fråga om utkrävande av skuld o. d.: beslagtaga (egendom o. d.); äv. med personobj.; jfr antasta 3. At han nw motte tasta godzet an som en skyllener och jcke som en arffue. OPetri Tb. 235 (1528). HSH 31: 32 (1663).
d) i oeg. l. bildl. anv., närmande sig l. övergående i bet.: angripa l. ansätta (ngn); särsk. med prep.-bestämning inledd av med (jfr antasta 5 c). (Om munkar o. präster vill förbli i villfarelse) thå moste man jw tasta them hardeliga an medh gudz ordh. OPetri 1: 161 (1527). Wärldsens godz ey hielpa kan, / När tigh Döden tastar an. Wivallius Dikt. 114 (1641). (Dryckenskapen lär en) medh Wänner sin’ at kijfwa, / Och tasta them hårdt an, vppå ett Mordisk sätt. Palmchron SundhSp. 335 (1642). Mitt bref .. måtte j lefverera åt G. J. O. .. och ehuru väl jag der utinnan tastar eder hårdt an, så är dock han allena der med ment. Geijer SvFolkH 3: 446 (cit. fr. 1647). Man hjertat mit med hot och kärlek sticker: / Det tastas an af både hat och smicker. Nordenflycht (SVS) 1: 149 (1748).
2) till 2: anfalla l. angripa l. attackera (ngn l. ngt); äv. utan obj.; jfr antasta 4. Therföre tastade han flux an öffuer hela Östersiön, oanseedt vti hwadh Stadh the hema wore. Svart G1 77 (1561). Balck Es. 157 (1603; om lejon). Grimberg SvH 210 (1907; om förh. på 1600-t.).
TASTA TILL. till 2, i sht i fråga om sjöröveri: gå till angrepp; jfr antasta 4 (slutet). The .. vordo .. så monge, at the begynte tasta til bådhe med frynt och fienda, så at alla städher lidho stoor skadha aff them. OPetri Kr. 152 (c. 1540). G1R 28: 287 (1558). jfr tilltasta.
Avledn. (†): TASTLIG, adj. (-elig 1643 (: otastelige)1644. -lig 1649 (: otastlige)) till 1: som man kan ta på l. gripa; jfr antastlig, betastlig. Hele Naturen, och alt thet Naturen omfattar, icke allenast thet för ögonen synligt, och medh händerna tasteligt är; vthan och (osv.). Stiernhielm Arch. A 3 a (1644). jfr o-tastlig.

 

Spalt T 534 band 34, 2003

Webbansvarig