Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TASSHAKE tas3~ha2ke, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (TullbSthm 1539, s. 7 a osv.) ((†) -er TullbSthm 17 ⁄ 5 1543, ArkliR 1549, avd. 2); förr äv. TASSHAKA, r. l. f.; l. TESSHAKE, r. l. m.; pl. -ar.
Ordformer
(tashake (-ck-) 1543—1549. tasshaka 1788, 1793 (ss. subj.). tasshaka- i ssg 1554—1555. tasshake 1543 osv. tesshake 1539—1552. täshaka- i ssg 1555. täskaka- i ssg 1555)
Etymologi
[jfr ä. d. tesak, tasak; av mlt. tashake, sannol. folketymologisk ombildning (med anslutning till hake, se HAKE, sbst.2) av tassake, av ett slav. ord, sannol. tjeck. tesák, instrumentalbildning till tesati, hugga m. m., till den rot som äv. föreligger i TEKNIK]
(förr) kort, brett svärd med krökt klinga (o. i bakre änden försett med avlång öppning för handen (i st. f. fäste (se d. o. 7 c))). (Två) dussin Slagsuerdh .. (två) dussin tesshakar. TullbSthm 1539, s. 7 a. Tashaker — 8 st:r. ArkliR 1549, avd. 2. Tasshake (dvs.) ett under 1500-t. i Sverige förekommande huggvapen med krökt klinga. BonnierLex. (1966).
Ssgr: A (†): TASSHAKA-KLINGA, se B.
B: TASSHAKE-KLINGA. (-haka- 1554—1555. -hake- 1574). (förr) jfr klinga, sbst.1 1. ArkliR 1554, avd. 4. TullbSthm 30 ⁄ 12 1574.

 

Spalt T 532 band 34, 2003

Webbansvarig