Publicerad 2002   Lämna synpunkter
TAFATT tafat4, äv. TAGFATT tagfat4, sbst. oböjl., n. (Karlfeldt Bang Tine 143 (1902) osv.), äv. (numera mindre br.) r. (Born 9Sysk. 106 (1931)).
Ordformer
(ta fatt 16871899. tag fatt 18821953. tafatt c. 1890 osv. tagfatt 1902 osv.)
Etymologi
[fsv. taka fat; jfr d. tagfat; till ta(ga) fatt (se TAGA, v., o. FATT, oböjl. ord 1 b)]
om l. ss. namn på springlek, där en av deltagarna är ”tagare” o. försöker hinna upp o. ge ngn av de övriga ett lätt slag på ryggen, varefter leken fortsätter med den upphunne som ny ”tagare”; särsk. i uttr. leka tafatt, förr äv. tag fatt på den; äv. i bild; jfr DATT, sbst.1, PJÄTT, sbst.2 Tå ha och vij tilreds en leek: Ta fatt på thän! TRudeen Vitt. 217 (1687). Leka ta fatt. Weste 1146 (1807). En liten våg .. som lekte ta-fatt med solen. Granlund Carlé Främl. 38 (1915). Han springer aldrig mer och leker tagfatt med oss om kvällarna. Lagerlöf BarnM 80 (1930). Några barn som ingen har ropat in leker tafatt i en gränd. Olsson Sab. 237 (1985). Två gula fjärilar lekte tafatt vid dikeskanten. Pleijel Fungi 27 (1993).
Ssg: TAFATT-, äv. TAGFATT-LEK. Det var .. en ren ögonfröjd, att se .. (terriern) härja och rasa med den stora rapphönshunden, vilken hon esomoftast lyckades pigga upp till den vildaste tafattlek. Sparre SkeppLärk. 164 (1918). Skuggornas spöklika, gäckande tafattlek över väggar och tak. Lidman HusFrökn. 333 (1918).

 

Spalt T 54 band 33, 2002

Webbansvarig