Publicerad 2002   Lämna synpunkter
SÄMSK, säm4sk, sbst.2, r. l. m. (Schultze Ordb. 3910 (c. 1755) osv.), äv. n. 2SthmTb. 7: 211 (1586) osv.; best. -en resp. -et; pl. (†) = (KlädkamRSthm 1569 C, s. 44, WoJ (1891)); förr äv. SÄMESK l. SÄMISK, r. l. m. (KlädkamRSthm 1565 C, s. 28 a (: fiole brwnn Semik (sannol. felaktigt för Semisk)), BtÅboH I. 9: 33 (1637: En stuutt skins sämesk)) l. n. (SkinnkamRSthm 154852, s. 4 (: semisk, pl.), 3SthmTb. 12: 266 (1621: sämiskeett, sg. best.)); utom i sg. obest. anträffat bl. i sg. best. -et o. pl. =.
Ordformer
(semesk, pl. 1560. semik 1565 (: Semik; sannol. felaktigt för Semisk). semisk 154852. semsk (-sck) 15491902 (: semskartad). sämesk 1637 (: stuutt skins sämesk)1640. sämisk 15501729. sämsch 1606. sämsk (-mb-) c. 1600 osv.)
Etymologi
[väsentligen utlöst ur ssgn SÄMSK-SKINN l. ordförbindelsen sämsk skinn, sämskskinn (se SÄMSK, adj.); jfr dock äv. mnl. seemsch, sämskskinn, varav nl. zeem, sämskskinn, av omstritt ursprung, sannol. av ffr. chamois, gemsskinn, senare äv.: sämskskinn, av senlat. camox (gen. -ōcis), gems, (se CHAMOA), nära besläktat med mht. gam(e)z, gamiza, gems (se GÄMS); samhörigt med SÄMSK, adj., o. SÄMSKA, v.]
sämskskinn; äv. dels ss. ämnesnamn, dels (i sht förr) om den blekgula färgnyans som kännetecknar sämskskinn; förr äv.: längd av sämskskinn. Lichtbrune semisk 7. SkinnkamRSthm 154852, s. 4. Stältes någre små gåszar inn för rätten som hafue gåt om krinngh och stulit här i stadhenn .. (bl. a.) 2 stÿcker sämsch. 3SthmTb. 6: 157 (1606). Uti wärjan bäres port d’epé af gult sämsk med tåffs af guld och blått silke. EP 1792, nr 64, s. 3. Hatten (hos svamparten Boletus rubeolarius) har en mjuk, sammetslik yta af Olifgrön färg, som likväl blir lik sämsk med tiden. VetAH 1810, s. 7. Sämsk, sämskadt skinn, tillverkas så väl af stora hudar .. som af mindre .. genom valkning med fett. Almström Handelsv. 433 (1845). Sämsk brukas till handskar och andra klädesplagg. Berlin Lrb. 142 (1852). Två stora tobakspungar af sämsk. Topelius Vint. III. 2: 159 (1897). SAOL (1998). — jfr LAPP-, REN-, STRUMPE-, STUTSKINNS-SÄMSK.
Ssgr (se äv. sämsk- ssgr): A: SÄMSK-ARTAD, p. adj. som liknar l. påminner om sämsk; jfr arta V 3. Sirén Pilo 133 (1902; om yta).
-FÄRGAD, p. adj. sämskskinnsfärgad. VetAH 1810, s. 5 (om svamphatt).
-MUSSERON. (numera mindre br.) svampen Tricholoma album (Schaeff.) Kumm., rättikmusseron (som har sämskgul hatt); ngn gg äv. om den snarlika Tricholoma lascivum (Fr.) Gill, ekmusseron. Ryman o. Holmåsen Svampar 291 (1986; om rättikmusseron). Lundqvist o. Persson SvSvampn. 84 (1987; om båda arterna). Andersson Svampar 150 (1994; om ekmusseron).
-SVAMP. (sämsk- 19341955. sämske- 1896). (numera föga br.) svampen Tricholoma album (Schaeff.) Kumm., rättikmusseron (som har sämskgul hatt). Strömbom Svamp. 24 (1896). 2SvUppslB (1955).
B (†): SÄMSKE-SVAMP, se A.

 

Spalt S 16203 band 33, 2002

Webbansvarig