| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYRNA sy3rna2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
(numera föga br.) surna. Schultze Ordb. 5204 (c. 1755). Är han (dvs. cidern) syrnad af gäs- och arbetning, plär man lägga uti honom några kannor malit hwete, några Fikon eller färsk drägg af Spanskt win. Rothof 725 (1762). — jfr SJÄLV-SYRNA.
Spalt S 15739 band 33, 2000