Publicerad 2000   Lämna synpunkter
SYLLOGISTIK sylog1isti4k l. –lωg1– l. syl1og- osv., r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. syllogistik, eng. syllogistic(s); till SYLLOGISM. — Jfr SYLLOGISTICERA, SYLLOGISTISK]
log. lära(n) om syllogismer, slutledningslära. Lindblom Log. 119 (1836). Aristoteles’ syllogistik utgör människoandens första försök att erövra de logiska sanningarnas rike. Wedberg NLog. 1: 39 (1945).

 

Spalt S 15527 band 33, 2000

Webbansvarig