Publicerad 2000   Lämna synpunkter
SYDVÄST sydväs4t, sbst.2 (sbst.1 se SYD, adv., sbst.2 o. adj. ssgr), r.; best. -en; pl. -ar; förr äv. SYDVÄSTER, r.; best. -n; pl. = (Carlén Jungfr. 1: 23 (1848: Sydvesterne, pl. best.), Rosendahl SkogÅbor 156 (1932)) l. -s (GHT 28 ⁄ 7 1917, s. 4).
Ordformer
(sydväst (-ve-, -we-) 1852 osv. sydväster (-ve-) 18481932)
Etymologi
[efter t. südwester l. nl. zuidwester l. eng. south-wester, south wester; avledn. av SYD-VÄST, adv., sbst.1 o. adj.]
om vattentät hatt av oljeduk l. galon o. d. med långt, över axlarna nedhängande bakre brätte (urspr. till skydd mot den regniga sydvästvinden); särsk. om sådan hatt buren av sjöman l. fiskare. Sydvesterne och de oljemålade rockarne gjorde att de föga gåfvo akt på vädrets obehag. Carlén Jungfr. 1: 23 (1848). (Sv.) Sydwest .. (eng.) sailor’s rain-hat. ÖoL (1852). Oljerockar och sydvesters. GHT 28 ⁄ 7 1917, s. 4. På somliga ställen gingo karlar iklädda regnrockar och slokiga sydväster och plöjde, manande på hästarna. Rosendahl SkogÅbor 156 (1932). Sydväst är en huvudbonad, som användes av sjömän och fiskare. Varulex. Beklädn. 206 (1945). Styrmannen, som hela tiden .. kontrollerade att han höll kursen med långrock och sydväst på sig. Wallander KnäppKanin 226 (1984).
Ssgr: SYDVÄST-BRÄTTE. Hans ögon glänste mörka under sydvästbrättet. Ek Gräns. 104 (1918).

 

Spalt S 15496 band 33, 2000

Webbansvarig