Publicerad 1999   Lämna synpunkter
SVÄGERINNA l. SVÄGRINNA, f.; pl. -or.
Ordformer
(swäger- c. 1620. svägr- 1818)
Etymologi
[av t. schwägerin, svägerska, avledn. av schwager, svåger (se SVÅGER)]
(†) svägerska; jfr SVÅGERINNA. Hertigarne (dvs. E. XIV:s bröder) kunde ey lijda een skökia wara theras swägerinna. Gustaf II Adolf 76 (c. 1620). Tranér HomIl. 279 (1818).

 

Spalt S 15298 band 32, 1999

Webbansvarig