Publicerad 1999   Lämna synpunkter
SVÅRLEK svå3rle2k, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar ((†) -er Schroderus Liv. 428 (1626)).
Ordformer
(äv. svåår-. -leek)
Etymologi
[avledn. av SVÅR; senare leden är fsv. -leker, motsv. fvn. -leikr, suffix för bildande av abstrakta sbst., etymologiskt identiskt med LEK, sbst.]
1) (numera föga br.) motsv. SVÅR 1, 2: tyngd l. vikt; grovlek l. tjocklek; storlek. (Kaptenen tillser) at sielfwa Krutet, så uti Kistorne, som på andra Ställen, lämpeligen fördelas efter Styckens swårlek och antahl. Siöregl. 1741, 2: C 3 a. Skifwor som måste lämpas efter Tågwirkets swårlek, som therigenom skal fara. ReglBilBolfärdigh. 10 ⁄ 12 1756, s. 6. Bestyckningen på skärgårdsflottan af samma svårlek, som nu bruklige kanoner, och nyss projekterade haubitzer och mörsare. KrigVAH 1810, s. 101. Tabell för svårleken af ankare och ketting till yachter af 5 tons och derutöfver. TIdr. 1882, s. 54. Kärnrörets inre diameter, kalibern, utgör ett mått på kanonens svårlek. Hägg Flottan 31 (1904).
2) (†) motsv. SVÅR 6: svårighet, besvärlighet. Thesse swårleeker (vid intagningen av staden) .. giorde så myckit, at Konung Philippus affstodh ifrån sitt förehafwande. Schroderus Liv. 428 (1626). Huru .. han för then swårleeken skul, som Regementet medh sigh föhrer, hade thet vpsagt. Girs G1 82 (c. 1630).

 

Spalt S 15292 band 32, 1999

Webbansvarig