| Publicerad 1999 | Lämna synpunkter |
SVIRR, adj.
(†) yr l. orolig o. d. En kan riktigt blifwa swirr, när en läser om huru fulla af orenlighet wi äro och huru allt är stadt på förderfwets wäg. LfF 1877, s. 177.
Spalt S 15203 band 32, 1999
| Publicerad 1999 | Lämna synpunkter |
Spalt S 15203 band 32, 1999