| Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SVABBA svab3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
(numera föga br.) (ss. brandredskap använd) svabb. Två gamla brandredskap. T. v. en svabba, t. h. en brandspruta av trä. SvD(B) 8⁄5 1921, Söndagsbil. s. 2 (bildtext).
Spalt S 14715 band 32, 1998