Publicerad 1998   Lämna synpunkter
SUMPA sum3pa2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. sumpa, dränka; jfr d. sumpe, försumpas, förvara i sump, t. sumpfen, vara sumpig, föra ett dåligt liv; avledn. av SUMP, sbst.1]
1) (numera mindre br.) sätta l. sänka (ngt l. ngn, äv. sig) under vatten, dränka; äv. kasta (ngt) i sjön. Bror min är fälle den värsta fiskare som finns här .. och mången gång har han hållit på att sumpa sig. De Geer Hjertkl. 108 (1841). Båten pumpas / Snart behöfver. / Snart vi sumpas: / Sjön slår öfver. Sehlstedt 4: 132 (1871). En ändrad storbåt upptagen från ett större djup efter en längre sumpning. Strindberg Skärk. 58 (1888). Det var Vestman och svägerskan (som smög undan) sade Borg. — Fy! Om jag vore mannen, skulle jag sumpa henne! Inte honom? kastade flickan fram. Dens. Hafsb. 167 (1890). Alle man på däck, skrek han, vi ska sumpa däckslast! Fredricson Res. 30 (1940).
2) refl., i fråga om att låta sig sjunka ner (i ngt klandervärt l. osunt o. d.), förfalla (till ngt klandervärt osv.); i den särsk. förb. SUMPA NED SIG.
3) förvara (ngt) i vattenfylld sump (se SUMP, sbst.1 2, 3). — särsk.
a) fisk. motsv. SUMP, sbst.1 2: förvara levande fisk l. skaldjur i sump. Strindberg Blomst. 38 (1888). Sumpning (av kräftor) för gödning sker allrabäst i rinnande vatten. Skogvakt. 1894, s. 305. Håf att upptaga sumpad nors med. Arwidsson o. Ohlson 21 (1911). I fråga om ål och i synnerhet skaldjur är sumpningen ännu idag den ojämförligt viktigaste. Hasslöf SvVästkustf. 379 (1949). Nere i lastrumskarmen kunde man riskfritt sumpa upptill sju ton ål. Trenter AldrNäck. 55 (1953).
b) (i fackspr.) motsv. SUMP, sbst.1 3: vid beredning av lera för tillverkning av tegel o. andra lerprodukter: placera (lera) i sump (se SUMP, sbst.1 3) o. blanda (den) med vatten till grötliknande konsistens (för vidare bearbetning l. lagring). Om arbetet med lerbråkan skall gå fort och väl, så måste leran förut vara väl sumpad, eller genomträngd af vatten, utan att vara för mjuk. Rothstein Byggn. 112 (1856). Sumpningen, d. v. s. lerans förvaring längre eller kortare tid efter blandningen med vattnet (vid lervarufabrikation). SvGeolU Ca 6: 176 (1915). För att få fuktigheten att fördela sig riktigt jämnt (för kvalitetsgods) sumpas leran (vid förarbetning till tegel), d. v. s. den .. erhållna massan lägges i hög och får ligga visst antal dygn. 2NF 28: 623 (1918). HantvB I. 4: 7 (1936).
4) torka; endast anträffat i den särsk. förb. SUMPA UPP.
Särsk. förb.: SUMPA NED SIG10 4 0 l. NER SIG4 0. (vard.) till 2: låta sig sjunka ner (i ngt klandervärt l. osunt o. d.), förfalla (till ngt klandervärt osv.); ”deka” ner sig. En naturlig och snäll svensk flicka, som inte lider av det minsta tillkrånglat själsliv och inte sumpar ned sig i mer eller mindre äcklig sexualitet. SvD(A) 9⁄10 1932, s. 7. (På minnesutställningen efter den döde målaren) fanns ju en del saker från hans ungdom innan han sumpat ner sig. Hertzman-Ericson Hand 190 (1943). Ändock så beror allt möjligt elände, som ungdomen sumpar ner sig i, på spriten. SvD(B) 1944, nr 121, s. 12. Dom där osunt långhåriga har själva så smått hunnit sumpa ner sig i folkhemmets arbetsplatser, TV-soffor och barnpassning. DN 5⁄10 1969, s. 1.
SUMPA UPP. (†) till 4: torka upp (vätska). I min desperation hade jag hällt ut hela thé-köket ofvanpå (den utspillda) mjölken och sedan låtit Cajsa sumpa upp alltsammans. Knorring Illus. 10 (1836).
Ssg: SUMPNINGS-ANORDNING~020. anordning för sumpning; särsk. till 3 a. SkrGbgJub. 19: 197 (1923).

 

Spalt S 14541 band 32, 1998

Webbansvarig