Publicerad 1997   Lämna synpunkter
SUKTA suk3ta2, v.2 -ade. vbalsbst. -AN (se avledn.), -ANDE.
Etymologi
[av lt. suchten l. mlt. süchten, andas tungt, sucka, stöna, motsv. nl. zuchten o. utgörande ombildning av mlt. suften, andas osv., motsv. mht. siuften, sucka (varav t. seufzen), av fht. sūft(e)ōn, sucka, till ett ord motsv. mht. sūft, suck, till fht. sūfan, dricka, supa (se SUPA, v.). Jfr -SUKT]
(ngt vard.) intr., betecknande att ngn (i sht fåfängt l. förgäves) känner längtan l. åtrå efter ngt l. ngn l. att ngn känner avsaknad av ngt l. ngn; (få) vara utan; ofta i uttr. gå och sukta, få sukta; särsk. i fråga om att vara utan l. (fåfängt osv.) längta efter mat l. dryck (i sht sprit). Våren är oändligen välkommen. / Länge nog ha vi fått gå och sukta. Sehlstedt Tel. 59 (1857). (Sv.) Jag har suktat se’n i morgse, (eng.) I have not tasted the least since this morning. Björkman (1889). Långt var det till magasinet .. där bränvin fanns. Man suktade en dag, suktade två. Molin ÅdalP 97 (c. 1895). Så skynda, nyttja väl er frist, / hör upp att männen frukta: / den som en gång sin ungdom mist, / får sitta där och sukta. Blomberg NTolkn. 48 (1931). Och vi ser hellre, att du har råd att köpa hem ditt kök nu. Istället för att gå och sukta på köksutställningar i åratal. SvD 1979, nr 315, s. 5. — särsk.
a) i uttr. sukta efter (ngn gg äv. för; jfr c) ngt l. ngn, (förgäves l. fåfängt) längta l. tråna efter l. åtrå ngt l. ngn; ngn gg äv. i uttr. sukta till ngt, (förgäves osv.) längta till ngt. (Solljuset) få vi sukta efter om vintern. Lundström Polcirk. 23 (1881). (Sv.) Det får du allt sukta för .. (eng.) that you will have to whistle for. Björkman (1889). I som sukten efter karn / och äktenskapets grottekvarn. SvSkämtl. 137: 13 (1920). Till solens värme han knappast suktar. KonsumBl. 2⁄3 1929, s. 16. Publiken fick mycket få av de klyschor som de suktade efter men applåderade och jublade tappert ett par gånger. DN 13⁄3 1967, s. 6.
b) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: trånande, trånsjuk, längtansfull. Jag äger .. ingen del uti .. tillkomsten av tobaksmonopolet, spritmonopolet .. eller m. a. o. allt det onödiga krafs, som tillkommit endast för att klå skattedragarna på pengar eller skaffa suktande partivänner Generaldirektörs namn, heder och värdighet. SvD 30⁄11 1925, s. 24. En giftaslysten, suktande ung man. Därs. 22⁄3 1929, s. 10.
c) i utvidgad anv.; särsk. i uttr. sukta för (jfr a) ngt, lida, betala, sota för ngt (se SOTA, v.1 2). Många medborgares ögon (har) riktats på den ungdom, som i framtiden får sukta för försvarsolustens ”missgärningar in på barnen allt intill tredje och fjärde led”. NDA 1913, nr 241, s. 3. Hon hade frågat om excellensen hade en portfölj av rött läder, och vaktmästaren hade begått det stora felet, som han nu fick sukta för, att bejaka detta. Böök Dans. 92 (1941).
Avledn. (numera bl. mera tillf.): SUKTAN, r. l. f. [jfr längtan] längtan, åtrå efter ngt som man saknar; äv. närmande sig bet.: brist(situation). Grönberg Låt 34 (1909). Krisårens materiella suktan var någorlunda överstånden. Malm UppsHjärta 103 (1955).

 

Spalt S 14485 band 32, 1997

Webbansvarig