Publicerad 1997 Lämna synpunkter SUD, sbst.2, n. Etymologi [jfr sv. dial. su(d)vär, n., sunnanväder (jfr äv. sud, m., sunnan); till SÖDER; möjl. utlöst ur ssgn su(d)vär] (†) sunnanvind. Då efter långsamt sud blifwer hastigt kalt wäder (osv.). Linné Diet. 1: 55 (c. 1750). Spalt S 14415 band 32, 1997 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se