| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
SUBTILISERA subtil1ise4ra l. 10040, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
(numera bl. mera tillf.) göra subtil; särsk.
1) (†) motsv. SUBTIL 4: göra tunn l. fin l. förtunnad; särsk. med avs. på vätska. Man (kan) i Chemien igenom osläkt kalck rena, rensa och subtilisera alt Swafwel, all mineralisk och animalisk fetma, samt alla Vegetabiliska oljor och spiritus. Bromell Berg. 25 (1730). Ättika tyckes .. vara en under fermentation subtiliserad och med spirituosum vini innerligen förbunden syra. TBergman (1775) hos Scheffer ChemFörel. 36. Subtilisera, (dvs.) förfina, förtunna. Ekbohrn (1904).
2) motsv. SUBTIL 7: gm mycket fina distinktioner l. nyanseringar o. d. förfina (ngt) l. ge en mera precis föreställning om (ngt), förfina. PoetK 1820, s. 18. Att .. efterforska, om ej materiebegreppet kunde ännu mera subtiliseras, så att stoffets väsende närmades det psykiska. Rein Psyk. 1: 229 (1876). Motsättningen (mellan materialism o. idealism) byggde på gamla tankar men som under 1800-talets senare hälft subtiliserades och förstärktes med nya argument. Holmberg OsannolVerkl. 83 (1968).
3) motsv. SUBTIL 7, särsk. 7 c β: syssla med spetsfundigheter l. subtiliteter; äv. i uttr. subtilisera med ngt, syssla med spetsfundigheter osv. bestående i ngt. Att I .. inted gräffla och subtilisera för mykedt i sakerne. AOxenstierna 3: 385 (1626). Hvad oss angår, subtillisera vi ej så mycket med dylika undersökningar. Kellgren (SVS) 4: 279 (1782). Subtilisera .. (dvs.) Sysselsätta sig med klyftigheter. Dalin (1854).
4) motsv. SUBTIL 8: upphöja (ngt) till ett socialt l. kulturellt högre l. finare plan, förfina. Det är rokokons böjelse för att subtilisera, som här (i G. P. Creutz dikt Atis och Camilla) tar sig uttryck. Lamm Oxenst. 55 (1911).
Spalt S 14389 band 32, 1997