Publicerad 1997   Lämna synpunkter
STÄVLA, r. l. m.? l. f.?; anträffat bl. i sg. obest. stävla
Ordformer
(stäfla (-ffl-))
Etymologi
[avledn. av STAV, sbst.2]
(†) stolpe l. stöd o. d. Schroderus Dict. 14 (c. 1635). (Lat.) Fulcrum .. (sv.) Stolpa, Stäfla, stöd .. (t.) die Stütze. Dens. Lex. 35 (1637).

 

Spalt S 14183 band 32, 1997

Webbansvarig