Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STURA, v.2 -ade.
Etymologi
[möjl. etymologiskt identiskt med STURA, v.1 (jfr nor. stura (se STURA, v.1), bl. a.: stanna i växten, vantrivas (om växt), vara trist o. tung o. grå (om natur, i sht i vitter stil))]
(†) skorra; anträffat bl. opers. At qwäda om sig sielf, thet sturar, låter illa. Broman HelsB 16 (c. 1730; rättat efter hskr.).

 

Spalt S 13328 band 31, 1993

Webbansvarig