Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STRÄCKA, sbst.2, l. STRECKA, sbst., m. (l. f.?); pl. -ar.
Ordformer
(strecka 1653 (: watustrecka). sträcka 1653 (: watnesträckarne, pl. best.))
Etymologi
[av sv. dial.-varianter av STREKA, sbst.1 (se STREKE, sbst.1) med (ä-haltig vokal o.) lång kons.]
(†) strömfåra; anträffat bl. i ssgrna VATTEN-STRÄCKA, VATTU-STRECKA.

 

Spalt S 12958 band 31, 1993

Webbansvarig