| Publicerad 1991 | Lämna synpunkter |
STRIDEL stri3del2, r. l. m.; best. -n; pl. -dlar.
(mera tillf.) om den del av en hanlig vårtbitares stridulationsorgan som består av en på högra täckvingen sittande (likt en ram formad) del som delvis är fint tandad (o. som gm gnidning mot en liknande del på vänstra täckvingen framkallar ljudet). Martinson Utsikt 75 (1963). Gräshoppsbarnen kan inte alls spela stridel .. Deras stridlar är inte utväxta med detsamma. Därs. 77.
Spalt S 12666 band 31, 1991