Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STRECKA strek3a2 l. sträk3a2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[liksom ä. d. stricke (d. stricke), strecka, sticka (strumpor o. d.), nor. strikke, sticka (strumpor o. d.), av mlt. stricken (motsv. mnl., nl. strikken, fht., mht., t. stricken) l. av t. stricken (se ovan), alla med bet.: strecka, sticka (strumpor o. d.), avledn. av det sbst. som föreligger i mlt. strik, strikke, snara, lina (se STRECK, sbst.2)]
1) (†) motsv. STRECK, sbst.2 2: binda ihop l. linda om (ngt) med snöre l. lina (äv. i uttr. strecka ngt med ngt). Stora medh Jernbandh och dubbel streckning förwarede Faat och Tunnor. Palmquist ObsRyszl. 42 (1674). (När skrotsäcken fyllts med druvhagel) bindes säcken åfwan igen wid pinnan, samt streckas med Hysing, eller til smärre stycken med Segelgarn. Grundell AnlArtill. 2: 42 (c. 1695). Törngren Artill. 3: 138 (1795: streckningen, abstr.). De godkända kärlen (för krut) streckades och förseglades. Holmberg Artill. 2: 113 (1882).
2) (mera tillf.) motsv. STRECK, sbst.2 2: sätta upp klädstreck; äv.: hänga upp (tvätt) på klädstreck. Vi hade redan hunnit strecka och hänga upp halva tvätten, när regnet kom. Östergren (1947). Strecka tvätten. IllSvOrdb. (1955). Under sommarn .. kunde (bykkäringarna) .. hänga tvätten ute sen de streckat på den gräsbevuxna klapphustomten. Forss Skom. 65 (1965).
Särsk. förb. (till 2; mera tillf.): STRECKA UPP10 4, äv. OPP4. sätta upp (klädstreck); äv.: hänga upp (tvätt) på klädstreck. Holmström Kråksl. 185 (1926). Strecka upp tvätt. SvHandordb. (1966).

 

Spalt S 12599 band 31, 1991

Webbansvarig