Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STEROID ster1ωi4d l. ste1r-, äv. ster1o- osv., r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. steroide, eng. steroid, fr. stéroïde; till STEROL medelst den i kemiska benämningar vanliga ändelsen -id]
(i fackspr., i sht med.) om vart o. ett av en grupp ämnen med en polycyklisk struktur som utgör l. liknar den hos sterolerna (innefattande bl. a. steroler, vitamin D, gallsyrorna samt vissa hormoner o. glykosider); särsk. i uttr. anabola (äv. anaboliska) steroider, steroider som tillförs gm näringen o. som gm förbränningen av enkla substanser i kroppen bygger upp mera sammansatta, varigm en snabbare muskeluppbyggnad än den normala åstadkommes. NordMed. 1946, s. 207. Den upplösning av plasmaceller, som kan iakttagas i lymfatisk vävnad vid behandling med steroider. Bergstrand SvLäkS 312 (1958). (Man har undersökt) effekten av behandling av osteopeni med vissa hormoner, s. k. anabola steroider. SvD(A) 14/2 1964, s. 10. Kolesterol tillhör en grupp föreningar kallade steroider. Därs. 16/10, s. 21. Brittiska vetenskapsmän har lyckats finna en metod som avslöjar förekomsten av muskelbildande eller anaboliska steroider hos idrottsmän. Därs. 1/11 1973, s. 20. Idrottsboken 1979, s. 31 (: de anabola steroiderna).
Ssgr (i fackspr., i sht med.): STEROID-BEHANDLING. medicinsk behandling med steroid(er). Bergstrand SvLäkS 398 (cit. fr. 1956).
-HORMON. hormon tillhörande steroiderna. NaturvForsknRådÅb. 1949—50, s. 27.
-PREPARAT. preparat innehållande steroid(er). Fass 1978, s. 229.
-TERAPI. terapi bestående av l. innefattande steroidbehandling. Bergstrand SvLäkS 379 (1958).

 

Spalt S 11528 band 30, 1989

Webbansvarig