Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STATIE sta4tsie, förr äv. STASIE, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(stasie 1622. statie (-tiæ) 1625 osv. statije 1622. statsie (-atz-) 1625 (: statzie-sofvel)—1796)
Etymologi
[sannol. av mlt. statie, stacie, av lat. statio, stående, uppehåll(splats), vaktpost, kvarter, station (se STATION); med avs. på uppkomsten av bet. se STATION II 27]
hist. om en i Livl. o. Ingermanl. under 1600-talet av svenskarna uttagen kontribution (se d. o. 1, 2) i form av spannmål l. hästar l. boskap o. d.; jfr STATION II 26. Fäldtherren och Cantzeleren, skole och i denne höst .. regulere statijen, så och förordna den till huar orts förlagde ryttere och knechtar. OxBr. 1: 198 (1622). Bevilljades att effter Gubernatoren Anders Erichsson ähr förordnat till Krigs-Commissarium i Lijfflandh, att Cammarrådh honom fördenskuldh höö och haffra på sex hästar aff statien åhrligen bekomma låter. RP 5: 125 (1635). Liljedahl SvFörvaltnLivl. 28 (1933; om förh. c. 1629). — jfr OXE-STATIE.
Ssgr (förr): STATIE-PERSEDEL. persedel (se d. o. 3) utgörande (del av) statie. Gustav II Adolf 504 (1625). —
-SOVEL. kött l. fläsk (l. kött- l. fläskdjur) utgörande statie. (Sändebudet) förspår .. sigh, huru mycket af statzie-sofvel han .. senda skal. OxBr. 1: 294 (1625).

 

Spalt S 11213 band 30, 1989

Webbansvarig